Stackars oss

Stora svårigheter att kommunicera och samspela socialt. Bristande förmåga till fantasi, empati, mimik, självironi…
Så beskrivs de som har någon form av autism i de flesta faktaböcker och utsagor.
– Vi har redan upptäckt att inget av ovanstående stämde in på projektdeltagare under våra övningar i drama, teater och musik. Snarare tvärtom, säger projektledaren Ingrid Sindahl Norelius. Ungdomarna har själva skrivit och framfört kabarén Stackars oss där de visar på häpnadsväckande talanger i skådespeleri, mimik, fantasi och empati.

Förändrar bilden av autism

Barn och ungdomar som har diagnosen autism i någon form får i det här projektet arbeta med övningar där de själva utvecklar sina sociala och skapande förmågor i en trygg och strukturerad miljö. De får använda sin egen kreativitet och den gemenskap som präglar projektet bidrar till att lösa ungdomarnas isolering och höja deras livskvalitet. Genom verksamheten sprids också information om funktionshindret autism till allmänheten. Föreningen hoppas att det på sikt ska minska fördomar och förutfattade meningar om autism.

Stor uppmärksamhet i media

Freja har blivit enormt uppmärksammat både i lokalpress och riksmedia. Varför har just Freja lyckats så bra med att nå ut?
-    Det är en kombination av olika saker, berättar Ingrid. Dels är det ju ett väldigt intressant ämne. Ungdomarna som ingår i projektet går i många fall emot sina egna diagnoser och kan göra saker som egentligen inte går på pappret t.ex. skådespela på scen, fantisera fram egna historier och inte minst umgås i grupp. Detta i sig är ju väldigt positivt och hoppfullt. Och i vårt samhälle letar man hela tiden efter positiva förebilder.

Hårt arbete ger resultat

Ingrid vill heller inte sticka under stol med att det krävs hårt arbete för att lyckas med sitt projekt. Stundtals har det varit extremt mycket jobb. Och det hårda arbetet h a r gett resultat. Dagens Nyheter har skrivit om Freja. Svenska Dagbladet likaså. Radioprogrammet Mitt i musiken i P1 har uppmärksammat projektet flera gånger i samband med föreställningar. Därtill kommer mängder av reportage och inslag i lokalpress och olika facktidningar.

När Freja blir omtalat i media är det många människor som tar kontakt med projektet. Det kan t.ex. vara föräldrar och anhöriga till barn med autism som ringer med frågor men också med goda råd om hur man ska jobba med ungdomarna.
-    Man blir nästan kurator på fritiden, skrattar Ingrid. Men att människor engagerar sig så mycket tycker hon bara är positivt.

Ingrids fyra tips. Så marknadsför du ditt projekt

• Odla personliga kontakter med journalister. Bjud in och hoppas på att de kommer att följa projektet under en längre period.
• Ligg på lokalpressen. Det är guld värt att uppmärksammas i lokal-tv och lokaltidningar. Tjata om det behövs. Var envis och ge inte upp.
• Var ute i olika sammanhang och prata om projektet. Se till att projektet har många ambassadörer som kan berätta om verksamheten. Det sprids som ringar på vattnet. I Freja-projektet är ambassadörerna de som jobbar med projektet och ungdomarna själva men också föräldrar och anhöriga.
• Marknadsföring av den här typen kostar i första hand tid och inte pengar. Men den personliga kontakten har i princip alltid mer genomslagskraft än tjusiga broschyrer.

Föreningens samarbetspartners

Projektet ägs av Föreningen Autism. De samarbetar praktiskt med Smålands Musik och Teater, Kulturskolan i Jönköping och Studieförbundet Vuxenskolan. Runt projektet finns en stor referensgrupp med experter från Barn- och ungdomspsykiatrin, Team Autism, Specialpedagogiska Institutet, Högskolan, Socialförvaltningen, Fritidsförvaltningen, Kulturförvaltningen, Högskolan-HLK, Musikterapin Ryhov och Folkhälsan.