Livskunskap i skolan får barnen att växa
– När man vandrar över en skolgård med 6-7 åringar slås man av glädjen, hur de brinner för skolan. Om man sedan fortsätter vandringen slocknar elden successivt och i slutet av resan är ljuset släckt. På högstadiet har tron på framtiden försvunnit, säger Per Olov Ericsson från Föreningen Kyrka Samhälle.
Han och hans medarbetare från idrottsklubben IF Tunabro, Arbetslinjen Klippan och Gylle skola har just fått pris som 2008 års Guldkorn i målgruppen ungdom för sitt projekt Livskunskap i skolan.
– Skolan har två uppdrag, fortsätter Per Olov Ericsson. Ett kunskapsuppdrag och ett socialt uppdrag. Kunskapen går bra, men med det sociala uppdraget är det sämre. Vissa elever har det jobbigt hemma, då blir det inte bättre av att eleven som kommer till klassrummet möts av en lärare som har attityden "Vad gör du här? Vad jobbigt att du kommer hit och förstör min lektion".

Metoden i det prisbelönta projektet var ursprungligen avsedd för arbetslösa unga vuxna. Nu har den anpassats till skolår 7–9 och använts för att hjälpa de mest utsatta barnen och ungdomarna i ett tidigt skede.
– De arbetslösa 20-21-åringar som har fått ta del av metoden har ofta frågat ”Varför fick jag inte det här tidigare? I skolan, när jag började tappa sugen?”
Gränsöverskridande samarbete
Tillsammans har Föreningen Kyrka Samhälle, IF Tunabro, Arbetslinjen Klippan och Gylle skola utvecklat en kompetenshöjande verksamhet för elever i skolår 7–9 i Gylle skola i Borlänge. Elever som riskerar att hamna i ett socialt utanförskap och har svårt att tillgodogöra sig undervisningen erbjuds en åttaveckors kurs. Under tre dagar per vecka arbetar eleverna sedan med att utveckla en egen handlingsplan. Så småningom är det meningen att de ska kunna återgå till sina ordinarie klasser.
Kurserna leds av extern personal från Klippan, tillsammans med ett team av lärare och elevvårdspersonal. De ideella ledarna i IF Tunabro har samarbetat med skolan för att involvera eleverna i sin verksamhet. Parallellt med projektet har även övrig skolpersonal fått utbildning för att kunna utveckla samarbetet och sprida erfarenheterna till andra.
I början möttes projektet med en del skepsis men nu står människor i kö för att få del av utbildningen. Benita Bergstrand i Gylle skola var den första pedagogen som hoppade på idén.
– Jag minns hur det blev tyst i lärarrummet när jag kom in och att vissa viskade bakom min rygg, “Där är hon som är del av projektet". Attityden var mycket: ”Varför? Varför ska man hålla på? Är det inte nog att lära ut franska, engelska och matte? Det finns ingen tid till sånt här”. Men fler och fler pedagoger hoppade på när de såg det positiva resultatet.
Åsa Thorberg från Gylle skola håller med.
– Eleverna tycker att det är jättehärligt och kommunen tycker att det är ett fantastiskt projekt. Fler och fler utifrån kommer och tittar, lyssnar och lär av våra erfarenheter.
Självkänsla är en dagsform
Under projektets andra år vidareutvecklades idén till att omfatta alla elever i skolår sju. De utbildade lärarna använde materialet och metoden inom ämnet Livskunskap och ungdomarna från det första projektåret har påverkat utvecklingen av metoden med sina synpunkter. Ett av resultaten från första året, då man arbetade med de elever som skolkade mest och de som fungerade sämst i skolan, var att 73 procent fick Godkänt i alla kärnämnen i sitt slutbetyg i årskurs nio.
– Vi började med utåtagerande elever som skolan helt gett upp om, men det är viktigt att ge alla elever det här, menar Per Olov Ericsson. Redan som små tas svenska barn om hand av proffsiga pedagoger. Trots det går inte alla vidare i livet med stor självkänsla. Självkänsla är en dagsform man måste ständigt stärka den om man ska må bra och kunna nå kunskapsmålet. Det går inte om man har sociala låsningar.
Hittills har sexton lärare och övrig skolpersonal på Gylle skola utbildat sig i metoden och ämnet Livskunskap är nu obligatoriskt för alla i årskurs sju.
– Nu tänker vi utveckla samarbetet och sprida kunskapen och erfarenheterna vidare till andra skolor, säger Göran Steen från Föreningen Kyrka Samhälle.
Per Olov Ericsson avslutar med starka ord:
– Vi har fantastiska barn och ungdomar i Sverige idag. Vi har bättre ungdomar än någonsin förr!