Allmänna arvsfonden kom till 1928 i samband med att riksdagen beslöt att begränsa arvsrätten. Kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt.
Om den avlidne varken skrivit ett testamente eller hade närmare släktingar skulle arvet tillfalla arvsfonden, istället för statskassan.
Stöd åt barn och ungdomar
Pengarna som kom in till arvsfonden skulle användas för allmännyttiga och behjärtansvärda ändamål, som den avlidne skulle kunna ha testamenterat pengarna till. Man bestämde att pengarna skulle gå till vård och fostran av barn och ungdomar.
Barnomsorg och studiestöd
Under de första åren delade Arvsfonden framförallt ut pengar till barnhem och barnstugor. Barnstugorna fick stöd under flera decennier fram till 1975. Då upphörde bidragen från Arvsfonden eftersom Sverige införde allmän förskola. Barnrika familjer kunde också ansöka om bidrag. Efter att Sverige hade infört allmänt barnbidrag i mitten av 1950-talet, upphörde stödet till enskilda personer helt.
Arvsfonden gav stipendier för studier fram till 1960-talet när det allmänna studiestödssystemet infördes i Sverige.
Ny målgrupp - personer med funktionshinder*
År 1969 fick Arvsfonden en ny målgrupp - personer med funktionshinder. Man hade sett att stat och kommun tog ett allt större ansvar för barns och ungdomars situation, samtidigt som det flöt in allt mer pengar till arvsfonden.
Utveckling och försök
De senaste decennierna har Arvsfonden givit stöd till utvecklings- och försöksverksamheter av olika slag.
Starkare organisation
Från den 1 juli 2004 beslutar Arvsfonden om allt stöd som ska ges. Organisationen har förändrats och vår ställning som egen myndighet har blivit starkare.
Arvsfondens viktigaste uppgift ska även i framtiden vara att ge stöd till nyskapande och utvecklande verksamhet. Tanken är att projekten, på sikt, ska klara sin finansiering själva.
* Målgruppen Personer med funktionshinder benämns nu Personer med funktionsnedsättning.