Den 12 oktober hölls Arvsfondsdagen 2009 på Världskulturmuseet i Göteborg. Temat som genomsyrade dagen var ”mötet”, vilket märktes.

Syftet med Arvsfondsdagen är flera. De olika projekt som har fått pengar får visa upp sig och sin verksamhet, föreningar som vill starta egna projekt kan söka information om hur man gör, Arvsfondsdelegationen som delar ut pengarna får en chans att se vad bidragen går till och tjänstemän från kommuner får se vad deras invånare sysslar med. En gemensam nämnare kring alla dessa syften är just mötet – det ovärderliga i att få träffa andra med liknande erfarenheter, bilda nya nätverk, knyta givande kontakter och hitta människor och föreningar att samarbeta med framöver.

Dagen var indelad i tre delar. På förmiddagen hölls ett ambitiöst seminarieprogram där sammanlagt 21 Arvsfondsprojekt berättade om sin verksamhet. Seminarierna var alla fullsatta med åhörare och spännvidden var stor; här presenterades allt från en skejthall för ungdomar i Vetlanda till animerad film för seniorer.

Strax efter lunch avslöjades Arvsfondens Guldkorn 2009. Ett Guldkorn är ett nyskapande projekt som har lyckats engagera och aktivera människor och gjort ett varaktigt intryck i vardagen. Priset är 55 000 kronor och äran av att ha gjort ett extra genomtänkt och bra projekt. Guldkorn delas ut i kategorierna Barn, Ungdom och Personer med funktionsnedsättning. I år delades för första gången även utmärkelsen ut i kategorin Lokalstöd.

Varje Guldkorn presenterades med en film och de flesta i publiken blev starkt berörda av till exempel de cancersjuka barn som piggas upp av sjukhusclownerna i Clownronden, guldkornsvinnare i kategorin Barn.

Vid slutet av dagen var det dags för Arvsfondens blandning, en brokig uppvisning av pågående projekt. Ungdomar med Aspbergers syndrom, organiserade i Musikteatern Freja, spelade och sjöng om hur det är att vara annorlunda. Unga Mikaela från teater Spira läste en modig och självutlämnande dikt från en flicka till hennes alkoholiserade pappa. Tre killar från Rörelsen Gatans Röst och Ansikte rappade energiskt, tre andra killar framförde sånger de sjungit på olika äldreboenden och en kortfilm visade en man, boende i ett litet brukssamhälle, som kom ut som transvestit vid 74 års ålder.

Här märktes tydligt mångfalden, bredden och vilken betydelse projekten har för många människor. Kanske sammanfattades betydelsen allra bäst av Lars Damberg, en av ungdomarna i musikteatern Freja:
– Utan Freja skulle jag inte ha några vänner. Det här är mitt liv. Freja är allt!
Han fick dagens varmaste applåd.

Mötet var alltså dagens tema, och den tuffa lokal som inhyser Världskulturmuseet är som gjord för möten. Huset domineras av en jättetrappa i trä, med låga kuddar och sittvänliga steg att slå sig ner på en stund och prata. Här fanns också pysselhörn för den som ville skapa något tillsammans med andra, sittgrupper, mjuka kuddar och fåtöljer att ligga i och småprata en stund. Dessutom fanns flera utställningar och installationer som inbjöd till samtal. Föreningarnas material hängde till exempel i klädnypor dinglande från taket sida vid sida med godis och ballonger, en klart roligare och mer pratvänlig lösning än ett formellt informationsbord.

Trots att lokalerna är stora och mycket luftiga, med enorm takhöjd, blev det aldrig ödsligt. Tvärtom myllrade det av människor, energi, entusiasm, glädje, bus och framtidstro. Och kontakter knöts – redan vid förmiddagsfikat märktes att flera deltagare hade hittat nya samarbetspartners, kollegor och likasinnade.

Det bestående intrycket av Arvsfondsdagen 2009 är just framtidstro och entusiasm. Med så mycket energi, kraft och vilja som syntes här kan världen bara bli bättre!

Text Nella Bergström