Om Arvsfonden

Allmänna arvsfonden finansierar nyskapande och utvecklande projekt för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Två statliga myndigheter har hand om arvsfondsärenden, Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen.

I genomsnitt avlider 1800 personer årligen utan att efterlämna maka, make eller närmare släktingar än kusiner. Allmänna arvsfonden är då deras arvinge.

1200 av de avlidna har skrivit ett testamente som utesluter arvsfonden från arv. De resterande 600 dödsbona avvecklas för arvsfondens räkning och pengarna tillförs fonden.

Kammarkollegiets uppgift är att företräda fonden och se till att pengarna kommer in från dödsbon där fonden är arvinge. Kammarkollegiet ska också förvalta fonden på bästa möjliga sätt och betala ut pengar till beviljade projekt. Vilka projekt som ska få stöd ur fonden beslutas av Arvsfondsdelegationen som också följer upp projekten och informerar om fondens ändamål.

Arvsfondens historia

Allmänna arvsfonden kom till 1928 i samband med att riksdagen beslöt att begränsa arvsrätten. Kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt.

Om den avlidne varken skrivit ett testamente eller hade närmare släktingar skulle arvet tillfalla arvsfonden, istället för statskassan.

Stöd åt barn och ungdomar

Pengarna som kom in till arvsfonden skulle användas för allmännyttiga och behjärtansvärda ändamål, som den avlidne skulle kunna ha testamenterat pengarna till. Man bestämde att pengarna skulle gå till vård och fostran av barn och ungdomar.

Barnomsorg och studiestöd

Under de första åren delade Arvsfonden framförallt ut pengar till barnhem och barnstugor. Barnstugorna fick stöd under flera decennier fram till 1975. Då upphörde bidragen från Arvsfonden eftersom Sverige införde allmän förskola. Barnrika familjer kunde också ansöka om bidrag. Efter att Sverige hade infört allmänt barnbidrag i mitten av 1950-talet, upphörde stödet till enskilda personer helt.

Arvsfonden gav stipendier för studier fram till 1960-talet när det allmänna studiestödssystemet infördes i Sverige.

Ny målgrupp - personer med funktionshinder*

År 1969 fick Arvsfonden en ny målgrupp - personer med funktionshinder. Man hade sett att stat och kommun tog ett allt större ansvar för barns och ungdomars situation, samtidigt som det flöt in allt mer pengar till arvsfonden.

Utveckling och försök

De senaste decennierna har Arvsfonden givit stöd till utvecklings- och försöksverksamheter av olika slag.

  • Färdtjänstverksamhet och personlig assistans prövades i arvsfondsprojekt innan de blev etablerade.
  • Flera projekt har utvecklat barnomsorgsverksamheter i samarbete med ideella organisationer, till exempel för att stödja barn med invandrarbakgrund. 
  • När ungdomsarbetslösheten ökade kraftigt i början av 1990-talet fick en rad organisationer stöd för att utveckla aktiviteter för arbetslösa unga. Föreningar har också fått stöd för lokalt utvecklingsarbete, och för att hitta sätt att omsätta ungas egna idéer och drömmar i praktiken.

Starkare organisation

Från den 1 juli 2004 beslutar Arvsfondsdelegationen om allt stöd som ska ges. Organisationen har förändrats och vår ställning som egen myndighet har blivit starkare.

Arvsfondens viktigaste uppgift ska även i framtiden vara att ge stöd till nyskapande och utvecklande verksamhet. Tanken är att projekten, på sikt, ska klara sin finansiering själva.


* Målgruppen Personer med funktionshinder benämns nu Personer med funktionsnedsättning.