Hur skapas delaktighet?
Runt om i landet pågår flera Arvsfondsprojekt som arbetar med att motverka segregation, utanförskap, rasism och extremism. Forskaren Marcus Herz har studerat 18 av dessa projekt och gjort flera intressanta iakttagelser.
Arvsfonden låter forskare utvärdera ett antal projekt varje år, för att ta till vara alla de kunskaper, erfarenheter och resultat som arvsfondsprojektens deltagare och projektledare samlat på sig. Den senaste utvärderingsrapporten heter "Vägar till delaktighet? – en studie av Arvsfondsprojekt som arbetar mot segregation, rasism, utanförskap och extremism" och är skriven av fil dr Marcus Herz vid Malmö universitet i samarbete med Segerstedtsinstitutet vid Göteborgs universitet.
‒ Civilsamhället utför ett svårt arbete med i det här fallet svåra ämnen och många gånger med små medel, men lyckas trots det väl med sina projekt. Många projekt överlever och de olika projekten kan bidra till att skapa nya mötesplatser för sina målgrupper där många gånger svåra frågor som rasism kan lyftas, bemötas och arbetas med, berättar Marcus Herz.
Särskilt imponerad är han över hur tidiga många svensk-somaliska organisationer har varit i arbetet med frågor relaterade till extremism.
– Jag skulle särskilt vilja lyfta det arbete som Somali Dialogue Center och Somaliska Riksförbundet genomfört. De har lyckats bibehålla en tydlig och stark förankring med de egna målgrupperna och byggt upp sina projekt tillsammans med sina medlemmar och andra deltagare.
Marcus Herz har studerat 18 projekt som fått finansiering av Arvsfonden och som alla handlat om att motverka segregation, utanförskap och rasism. Han noterade att projekten hade olika förhållningssätt till deltagare, samarbetspartners och finansiärer.
‒ En del jobbar tydligt med sina målgrupper, och andra för dem. Detta får konsekvenser för förankringen hos målgrupperna och kan också påverka projektens överlevnad.
Trots att projekten använder olika begrepp, språk, metoder och ingångar till sitt arbete handlar det ofta i slutändan om ett arbete för demokrati i någon form.
– Jag förvånas av att väldigt få av projekten intar en tydlig oppositionell position gentemot politik, samhälle, sociala orättvisor, särskilt eftersom de arbetar med demokratiarbete. I tidigare rapporter jag skrivit för Arvsfonden har det alltid funnits åtminstone något projekt som arbetar tydligare tillsammans med sin målgrupp för social och politisk mobilisering. Det har till exempel kunnat handla om att sätta press på politiker för bättre villkor, att arbeta för att skapa plattformar för unga människor att göra sin röst hörd och om att inte gå med på politiska krav som går stick i stäv med målgruppens intressen. Många av projekten i den här rapporten arbetar nära skola, polis, socialtjänst, stadsdelar och andra offentliga aktörer vilket möjligen skulle kunna förklara detta, säger Marcus.
Delar av civilsamhället professionaliseras, vilket Marcus ser både för- och nackdelar med.
– Professionalisering kan underlätta fortsatt finansiering. Men det kan också innebära att relationen mellan den offentligt finansierade välfärden och civilsamhället riskerar att bli allt mer otydlig, vilket i sin tur kan leda till nya utmaningar för organisationer och projekt. Jag tror att det är viktigt från civilsamhällets sida att fundera på hur de ska kunna balansera krav från politiker och från finansiärer samtidigt som de inte förlorar eller utmanar relationen till sina målgrupper.