Etablering och delaktighet i en tid av ovisshet
Den här veckan släpper Arvsfonden utvärderingsrapporten Nyanlända barns och ungas etablering och delaktighet.
‒ Jag hoppas att många kommer läsa rapporten och framförallt diskutera den nya situationen i Sverige, säger Anna Lundberg en av forskarna som skrivit rapporten. För att ta till vara alla de kunskaper, erfarenheter och resultat som arvsfondsprojektens deltagare och projektledare samlat på sig låter Arvsfonden forskare utvärdera ett antal projekt varje år.
Under perioden 2016-2019 har Arvsfonden haft en särskild satsning på att öka antalet projekt som stärker nyanlända barns och ungas delaktighet och etablering i samhället.
Under samma period som arvsfondens satsning pågått har Sverige genomgått stora förändringar på det migrationspolitiska området. Studien belyser hur projekten hanterat förändrade förutsättningar på det migrationspolitiska området och hur de arbetar för delaktighet och etablering för målgruppen.
Rapporten är skriven av Anna Lundberg, Sofi Jansson-Keshavarz och Hedvig Obenius van Stellingwerff vid Linköpings universitet. De tycker att det vore bra om politiker och myndighetspersoner tog del av rapporten.
‒ En gemensam bild vi har är att de resultat som rapporten visar är viktiga för att politiker och myndighetspersoner ska kunna få en inblick i vad civilsamhället gör till följd av att ansvaret för grundläggande välfärd har förts över från myndigheterna till civilsamhällets organisationer, säger Hedvig Obenius van Stellingwerff
Vad kan ni säga är den mest intressanta iakttagelsen ni gjort?
‒Vi har sett många intressanta företeelser, bland annat att många organisationer har fått bära konsekvenserna av en förändrad migrationspolitisk. De har tvingats ta på sig en roll att arbeta med att tillgodose grundläggande sociala rättigheter. Även om detta är ett ansvar som egentligen ligger på stat och kommun, säger Hedvig Obenius van Stellingwerff.
Ungefär hälften av projekten som svarade på enkäten lyfte fram detta, berättar forskarna från Linköpings universitet. Exempel på detta är att projekten ordnar tillfälliga sovplatser, ser till att ungdomar har mat för dagen och ordnar rådgivning i asylärenden.
Forskarnas råd
Rapporten visar också att den psykiska ohälsan bland nyanlända är stor. Anna Lundberg, Sofi Jansson-Keshavarz och Hedvig Obenius van Stellingwerff menar att detta inte syns i andra kartläggningar av hur ungdomar i Sverige mår, även om det är en fråga som flera aktörer försökt lyfta på senare tid.
‒En annan iakttagelse som vi gjort i arbetet med den här rapporten är att vi noterat att nätverk och nya former av samarbeten växt fram, säger Sofi Jansson-Keshavarz.
Som råd till de som arbetar med de här frågorna vill de tre forskarna från Linköpings universitet lyfta att rapporten kan ge civilsamhällesorganisationer en bra lägesbild.
–För de som vill arbeta med stöd och påverkansarbete är det viktigt att försöka utveckla en förståelse av hur migrationspolitiska debatter och regleringar påverkar förutsättningarna för den här sortens projektverksamheter med nyanlända, säger Anna Lundberg, Sofi Jansson-Keshavarz och Hedvig Obenius van Stellingwerff
Var det något under arbetet som ni förvånades av?
–Det finns en bredd i projekten, både avseende organisationer och föreningar, metoder och verksamheter. Även i de olika projektverksamheterna har det funnits en bredd och en stor förmåga att anpassa sig, menar Sofi Jansson-Keshavarz
I rapporten analyseras ett urval av de totalt 100 projekt som ingått i Arvsfondens Nyanländasatsning som syftar till att stärka nyanlända barns och ungas etablering och delaktighet i samhället.
–De projekt som drivs av målgruppen själv och kontinuerligt strävar efter att beakta målgruppens erfarenheter, behov och intressen tror vi har bäst förutsättningar att lyckas, tillägger Hedvig Obenius van Stellingwerff.
