Rättighetsreportrarna
Barn och unga känner inte alltid till sina rättigheter och vilken möjlighet de har att påverka. Det vill arvsfondsprojektet Rättighetsreportrarna ändra på. Genom det interaktiva, digitala läromedlet uppmuntras elever att undersöka sin skola utifrån FN:s barnkonvention.
I läromedlet, som riktar sig till högstadiet och gymnasiet, antar eleverna rollen som rättighetsreportrar. De gör research om barnkonventionen och intervjuar andra elever som får ge sin syn på hur de mänskliga rättigheterna uppfylls i skolan. De intervjuar också dem som är ansvariga för att uppfylla elevernas rättigheter – lärare, rektor, tjänstepersoner och politiker i kommunen med fler.
Rättighetsreportrarna drivs av den ideella föreningen MR-piloterna. Här berättar projektledare Malin Fryknäs mer om projektet.
Hur kom ni på idén till Rättighetsreportrarna?
‒ Idén till detta projekt väcktes under ett möte mellan högstadieungdomar och politiker i Göteborg. De unga sa att de skulle vilja ha mer dialog med politiker om frågor som rör dem. Därefter fick vi kontakt med ett ungdomsråd i Göteborg och tillsammans började vi prata om ungas inflytande kopplat till barnkonventionen. Utifrån dessa möten skapades så småningom ansökan till Arvsfonden som skickades in sommaren 2015, berättar Malin Fryknäs som är projektledare.
Hon berättar att det centrala sedan projektidén väcktes har varit barns och ungas rätt till delaktighet och att det ska prägla läromedlet. Tanken är att resultaten av granskningarna ska kunna spridas både inom skolan och till tjänstepersoner och politiker i kommunen så att de får kunskap om hur situationen för de mänskliga rättigheterna ser ut på skolan.
Vad händer just nu i projektet?
‒ Just nu arbetar vi med att sprida läromedlet men själva arvsfondsprojektet är avslutat och det färdigställda läromedlet finns tillgängligt att användas fritt. Målet är att så många högstadie- och gymnasieskolor som möjligt upptäcker och kommer igång med Rättighetsreportrarna och undersöker sin egen skola utifrån FN:s barnkonvention, berättar Malin Fryknäs.
Vad är nästa steg?
‒ Vi hoppas förstås att Rättighetsreportrarna framöver fortsätter att användas i skolan och att det lyfts allt mer som ett verktyg i dialogen mellan skolelever, tjänstepersoner och politiker. Läromedlet är en bra grund för att gemensamt diskutera rättighetsfrågor.
Kan du nämna några resultat som ni uppnått hittills?
‒ Under projekttiden har vi träffat över 500 elever som varit med och utvecklat läromedlet. Dessa elever har också fått testa på rollen som rättighetsreporter och utforskat den egna skolan utifrån barnkonventionen. Information om läromedlet har skickats ut till alla Sveriges kommuner och hittills har ytterligare cirka tusen elever tagit del av Rättighetsreportrarna.
Vad skulle du säga är det bästa som har hänt inom projektet?
‒ Det har varit väldigt fint att se när eleverna förstår den praktiska kopplingen mellan mänskliga rättigheter och skolans olika funktioner och uppdrag, säger Malin Fryknäs.
Hon tillägger att det också varit väldigt fint när elever genom Rättighetsreportrarna fått kontakt med lokalpolitiker och tjänstepersoner.
‒ Mänskliga rättigheter blir konkret för eleverna när ansvariga finns tillhands för att svara på frågor om barnkonventionen, säger hon.
Arvsfonden uppmärksammar Agenda 2030
Under år 2020 uppmärksammar vi Agenda 2030 genom att varje månad lyfta projekt som finansieras av Arvsfonden och har kopplingar till de globala målen.
