Krönika: "Våra viktiga satsningar

13 februari 2020

Under de allra senaste åren har allt fler rapporter larmat om en ökad psykisk ohälsa hos barn och unga. Rapporteringen om den tilltagande ohälsan gäller allt från att unga uppger att de mår allt sämre till svårare diagnostiserad psykisk ohälsa. Den dystra utvecklingen speglas också i statistik som gäller läkemedelsförskrivning och ökande köer till den psykiatriska barn- och ungdomsvården.

Även om orsakerna till den ökande psykiska ohälsan inte är helt kartlagda står det klart att det behövs omfattande insatser inom många samhällsområden. Ett särskilt ansvar ligger naturligtvis på hälso- och sjukvården, både primärvården och den specialiserade vården. Även skolan inklusive elevhälsan och socialtjänsten har viktiga roller att spela.

Utöver det allmännas ansvar är jag alldeles övertygad om att även civilsamhället kan spela en oerhört viktig roll för att främja psykisk hälsa hos barn och unga. Civilsamhället har alldeles unika förutsättningar att kunna lämna viktiga bidrag. Föreningslivet når stora massor av barn och unga. Verksamheten präglas av öppenhet och gemenskap, och den når också in i problemområden med koppling till psykisk ohälsa, som det allmänna har svårt att komma i kontakt med. Ett exempel är näthat och hot, där föreningar på ett annat sätt än offentliga organ kan bedriva opinionsbildning och utbildning mot företeelserna.

Mot den här bakgrunden beslutade Arvsfondsdelegationen under 2019 att inleda en omfattande satsning – jag tror den största i Arvsfondens historia - för att främja barns och ungas psykiska hälsa. Satsningen ska pågå under tre år och förhoppningen är att vi under den tidsperioden ska kunna fördela 500 miljoner kronor till projekt på området. Satsningen kommer att ha en bred inriktning. Den ska omfatta allt från främjande och förebyggande insatser till åtgärder som syftar till att barn och unga med uttalad psykisk ohälsa ska få förbättrat stöd och hjälp.

Psykisk ohälsa finns också i hög grad hos den äldre befolkningen. Faktum är att när man ser till den mest långtgående och allvarliga konsekvensen av psykisk ohälsa - självmord – är dessa vanligast hos äldre män. Ett stort problem är att kunskapen om och uppmärksamheten kring psykisk ohälsa hos äldre är otillräcklig.

Jag är alldeles övertygad om att även på detta område kan föreningslivet bidra med viktiga insatser. Jag vill här påminna om Arvsfondens andra just nu pågående satsning, Äldre med funktionsnedsättningar. Inom ramen för denna ser vi mycket gärna projektansökningar som med inriktning att förebygga och motverka psykisk ohälsa hos äldre, och utveckla stödet och hjälpen åt målgruppen. Så här långt har vi fått in alldeles för få.

Alltså – min uppmaning till civilsamhället är att slå på kreativiteten och fundera över hur din förening – gärna i bred samverkan med till exempel offentliga huvudmän – kan bidra till att främja psykisk hälsa och motverka ohälsa. Vi är beredda att bidra med finansiellt stöd.

Håkan Ceder

Ordförande i Arvsfondsdelegationen