Forskarintervju: Utmaningar för ideella organisationer på landsbygden
Arvsfonden finansierar många projekt på landsbygden runt om i Sverige. Från Haparanda i norr till Trelleborg i söder. För att ta reda på vilka spår Arvsfondens pengar lämnar och vilka utmaningar och möjligheter som projekt på landsbygden möter har Arvsfonden bett forskare att studera bland annat dessa frågor.
Resultatet är rapporten ”Det lokala civilsamhällets roll på landsbygden”. Den är skriven av Johan von Essen och Therese Ydremark från Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Vi har pratat med Johan von Essen och bett honom svara på några frågor om rapporten.
Kan du kortfattat berätta om dina mest intressanta iakttagelser?
‒ När vi tittade på intervju-och enkätsvaren blev vi förbluffade över hur högt gemenskap, identitet och kunskap värderades i dessa projekt. Och det är det som de som varit inblandade i projekten säger är vad projekten främst bidrar med. Det visar projektets betydelse för platsen. Däremot nämns inte politiskt inflytande eller till exempel möjlighet att skapa arbetstillfällen i samma utsträckning. De flesta som blev intervjuade och svarade på frågor i enkäten utryckte sig så här. Det kastar ljus på att det finns goda skäl att inte bara diskutera ideella organisationer som ersättare till en fungerande välfärd, eller som en intresseorganisation för att ge politisk röst, säger Johan.
Vem skulle du vilja tog del av rapportens resultat?
‒ Jag hoppas att den kan vara till nytta till folk som bor landsbygden och är
engagerade i föreningar. Rapporten kan göra folk medvetna om att man i andra lokalsamhällen upplever samma utmaningar som de gör. Även organisationer som finansierar projekt och kommuner och administratörer av projektfinansiering kan ha nytta av rapporten, säger Johan.
Vad är viktigt för dem att veta?
‒ Som ideell organisation jobbar man med olika långa finansieringar. När det gäller de som arbetar mot en kommun kan det finnas en förväntan att kommunen ska ta över när finansieringen tar slut men det går inte alltid. Det är viktigt att detta lyfts upp och att ideella organisationer blir medvetna om det. För projektfinansiärer tycker jag det kan vara vettigt att fundera på vilka stödstrukturer som finns kring ett projekt. Om det saknas är risken stor att ett projekt inte klarar sig, säger Johan.
‒Vi tycker att rapporten kan vara nyttig även för de som inte bor på landsbygden. Därför att den belyser att den sociala gemenskap som ideella organisationer medför förtjänas att uppmärksammas och att de ger mening och skapar sammanhang som gagnar hela landet, tillägger han.
Vilka råd vill du ge till dem som jobbar ideellt på landsbygden?
‒ Att ha en realistisk förväntan på samspel mellan kommuner och ideella organisationer. Resultatet kan bli ett annat än det man förväntar sig. Samarbeta med andra ideella organisationer. När vi pratat med projekt ser vi att man pratar mycket lite om de andra i det civila samhället. Förutom studieförbund och kommunorganisationer. Vi frågade specifikt om man samarbetar med andra organisationer men ofta blev svaret nej, säger Johan.
