Prata om klimat på ett konstruktivt sätt
Projektet Vardagsklimatet, som drivs av den ideella organisationen Vardagens civilkurage, fokuserar på hur man kan engagera sig i klimatkrisen på vardagsnivå. Projektet innehåller övningar där man tränar praktiskt på att skapa konstruktiva klimatsamtal, förändra oekologiska normer och bidra till institutionell omställning.
– Ungdomsorganisationen Vardagens civilkurage arbetar för mer jämlikhet och demokrati genom att praktiskt träna på att ingripa i situationer där det pågår förtryck och orättvisor av olika slag. Idén till projektet Vardagsklimatet föddes då några tränare började fundera kring en orättvisa som inte alltid är lika tydlig - klimatkrisen och ekologiska orättvisor.
– Vi började lyssna runt omkring oss och funderade på hur vi pratar om och organiserar oss kring klimat. Vi insåg att vi kan skapa träningar där vi tränar på att prata om klimat på konstruktiva sätt. För samtal kring klimat leder inte automatiskt till ändrade beteenden, nya beslut eller handlingar. Det kan också leda till mer hopplöshet, uppgivenhet, förnekelse eller distansering. Därför behöver vi träna på att prata om klimat på ett konstruktivt sätt som leder till handling för klimatet, säger Frida Ekerlund som är projektledare för Vardagsklimatet.
Vad händer just nu i projektet?
– Just nu ser vi över och testar att ha digitala träningar i framtiden. Tidigare har vi alltid haft fysiska träningar så det är en utmaning. Vi bygger också ut sidan klimatprata.se där det finns tips på hur en kan ingripa mot svårigheter i klimatsamtal, problematiska uppfattningar om den ekologiska krisen eller olika typer av klimathärskartekniker, berättar Frida Ekerlund.
Vad är nästa steg?
– Vi har utbildat sju klimatsamtalstränare och kommer att fortsätta med denna utbildning. Vi arbetar också med att ta fram ett koncept för öppna träningar på Stadsbiblioteket i Lund, göra vårt material mer lättillgängligt och anpassa det för den yngre delen av vår målgrupp, personer som är mellan 15 och 20 år. Det kommer att släppas i bok- eller kompendieformat, säger Frida Ekerlund.
Kan du nämna några resultat som ni uppnått hittills?
– Över 150 personer mellan 15 och 25 år deltog på våra träningar under förra året. Vi har tagit fram material som finns tillgängligt på klimatprata.se och utbildat våra första samtalstränare i de metoder vi tagit fram. Vi använder framförallt dialogövningar som format. Vi har också arrangerat utåtriktade aktiviteter, som “Höstens klimatmobiliseringar – vad har hänt och hur går vi vidare” med träning och panelsamtal med representanter från Fridays for Future, Extinction Rebellion Göteborg och Fältbiologerna, förklarar Frida Ekerlund.
Vad är er bästa upplevelse som har hänt hittills inom projektet?
– Delvis att få ut material på klimatprata.se och se det spridas. Hemsidan har fått uppmärksamhet på flera olika sätt – andra organisationer och nätverk tipsar om oss och sprider delar i sina kanaler. Klimapsykologen Frida Hylander rekommenderade klimatprata.se i sin krönika i Aftonbladet. Det är spännande att vara en del av att skapa nya normer där klimatsamtal blir en konstant ingrediens i vardagen. Det är fantastiskt roligt när det blir tydligt vilka ringar på vattnet träningar kan ge och deltagare känner att de har verktyg att klimatprata i sin vardag och utmanar tystnadskulturer, berättar Frida Ekerlund.
Vad hoppas ni ha uppnått när projektet är slut?
– Miljoner klimatsamtal! Att minst 550 personer har fått träna, att vi utbildar nya samtalstränare som håller fler träningar och workshops, att vi möter fler samtal i våra vardagar som skapar handling och engagemang kring klimatkrisen. Och att klimatprata.se byggs ut och ger relevanta verktyg som används i vardagen. Inte bara för samtal, utan också att deltagare funderar över vilka sätt som faktiskt är mest effektiva att engagera sig på för att få till de omställningar vi behöver för planeten, säger Frida Ekerlund.
Hur skulle du beskriva projektets koppling till Agenda 2030 mål 13?
– Projektet har direkta kopplingar till flera av målen i Agenda 2030. Det tydligaste är mål 13 – bekämpa klimatförändringarna. Klimatförändringar är inget isolerat problem utan hänger ihop med de andra målen på många olika sätt. Det är inte så enkelt som att “alla måste sluta släppa ut koldioxid” för att fixa klimatproblemet. Vi behöver också se till ekosystem, biologisk mångfald och andra processer som stabiliserar jordens klimat. Vi behöver en ny relation till jorden på många olika sätt. Normer och värderingar skapas och återskapas och reflekteras genom samtal. När vi skapar lagar, policies eller demonstrerar och föreslår lösningar – gör vi alltid det genom samtal, avslutar Frida Ekerlund.
Arvsfonden uppmärksammar Agenda 2030
Under år 2020 uppmärksammar vi Agenda 2030 genom att varje månad lyfta projekt som finansieras av Arvsfonden och har kopplingar till de globala målen.
