Hur kom ni på idén till ert projekt?

– Mellan 2015 och 2018 drev vi ett arvsfondsprojekt som hette Skriva för förändring. I det projektet hade vi fokus på skrivande för frihetsberövade ungdomar placerade på statliga ungdomshem (SiS-hem). Arbetet gick då ut på att ungdomarna skulle skriva texter om livet på ungdomshemmet och att vi fick ut deras historier i media. På så sätt kunde de göra sina röster hörda.

– Under arbetet med Skriva för förändring upptäckte vi att flera av ungdomarna hade dålig kunskap om sina rättigheter. Vi upptäckte även att det inte fanns något tryckt standardmaterial från SiS-ledning utan att varje ungdomshem gjorde på sitt eget sätt. Vissa hem lämnade ut ett papper där det stod om rättigheter, vissa informerade om detta muntligt och på vissa ungdomshem saknades rutiner helt för att informera ungdomarna om sina rättigheter.

– Tillsammans med ungdomarna föddes idén att vi skulle skriva en handbok om rättigheter och möjligheter. En bok som skulle finnas på alla statliga ungdomshem i Sverige. Vi såg även att intresset för att utrycka sig i musik och tal var stort och då de flesta ungdomshem har en studio ville vi göra en podcast med ungdomarna inifrån ungdomshemmen, samt utbilda de som ville i retorik och hjälpa dem att komma ut och föreläsa, berättar Jonas Klinteberg som är projektledare för Ung inlåst.

Vad händer just nu i projektet?

– Handboken om rättigheter och möjligheter är i dagsläget färdigskriven, tryckt och distribuerad till alla statliga ungdomshem i Sverige, säger Jonas Klinteberg.

Vad kommer projektet att möjliggöra som man inte hade möjlighet till innan?

– Vi är övertygade om att handboken kommer bidra till en större kunskap om vilka rättigheter och möjligheter man har som ungdom placerad på ett statligt ungdomshem, samt leda till en mera rättssäker vård för målgruppen, berättar Jonas Klinteberg.

Kan du nämna några resultat som ni uppnått hittills?

– Under projektets första två år deltog över 100 frihetsberövade ungdomar i arbetet med handboken. Dels genom att vara med och planera innehållet samt även genom att skriva texter eller delta aktivt i våra workshops. Tack vare ungdomarnas engagemang blev handboken färdig i februari och finns nu på alla statliga ungdomshem i Sverige. Vi har även publicerat två rapporter och skrivit flera debattartiklar under projektets gång, förklarar Jonas Klinteberg.

Vad hoppas ni ha uppnått när projektet är slut?

– Vi hoppas att unga dömda till vård ska få en bättre kunskap om vilka rättigheter och möjligheter de har under sin placering. Att de ska känna att de befinner sig i en rättssäker och trygg miljö så de kan ta till sig av den vård som erbjuds, säger Jonas Klinteberg.

Hur skulle du beskriva projektets koppling till Agenda 2030 mål 10?

– Ett jämlikt samhälle måste värna om sina allra mest utsatta, annars kommer de ha mycket svårare att skapa sig en trygg och jämlik tillvaro. Det här projektet har en tydlig koppling till mål 10 - Minskad ojämlikhet, genom att vi värnar om en av samhällets mest utsatta grupp unga och deras rättigheter. Om vi ska nå fram med vård och behandling hos unga placerade på statliga ungdomshem så måste de känna att de blir tagna på allvar. Så länge de känner sig rättslösa kommer de ha svårare att bryta sina negativa mönster och destruktiva liv, avslutar Jonas Klinteberg.

Arvsfonden uppmärksammar Agenda 2030

Under år 2020 uppmärksammar vi Agenda 2030 genom att varje månad lyfta projekt som finansieras av Arvsfonden och har kopplingar till de globala målen.

Arvsfonden och Agenda 2030

Projektet Ung inlåst