Projektet drivs av Föreningen för Utvecklingsstörda Barn Ungdomar och Vuxna (FUB) Uppsala.

Hur kom ni på idén till ert projekt?

– Som ordförande i FUB under flera år uppmärksammade jag bristen på inflytande från vår målgrupp. Jag såg även problem med att personer som tillhör personkrets 1 i LSS inte har så stor kunskap om vilka rättigheter de har. Hur skulle man kunna utforma ett projekt, där de själva uppmuntrades i att söka kunskap och berätta om sina behov? Projektet formulerades utifrån de frågorna och inriktningen i det styrdes under projekttiden helt av målgruppen med stöd.

– Med Arvsfondens stöd fick projektet en hävstång till samverkan med kommunen och med andra organisationer, men framförallt en fantastisk möjlighet att just ge makten vidare, berättar Pia Ek, tidigare ordförande i FUB Uppsala.

Vad händer just nu i projektet?

– Vi har fått ett fjärde, bryggstödsår, beviljat där vi tillsammans med omsorgsförvaltningen i Uppsala kommun ska implementera de fyra aktiviteter som projektet resulterade i. De fyra är:

• en sambandscentralsfunktion för LSS-frågor
• brukarrevision enligt LSS
• arbetsgrupper som blir brukarråd för boende och ungdomsfrågor
• en form av strukturerade samtal enligt delaktighetsmodellen.

– Den viktiga pusselbiten kunskap, som har resulterat i utveckling av nya former av studiecirklar, har nu tagits över av studieförbunden Studiefrämjandet och Bilda. En årlig konferens (Storkonferensen) med politiker, togs över av FUB och hålls i år på Slottet med bland andra landshövdingen och en riksdagspolitiker närvarande, säger Lotte Sederholm som är projektledare för Ge makten vidare.

Vad har projektet möjliggjort för Uppsala?

– En struktur och ett system för att öka inflytandet och delaktigheten för målgruppen. Projektet har och bidrar till att förvaltningar, myndigheter och politiker får en insikt om att man med denna struktur bättre tillvaratar resurser i form av erfarenheter och kunskap från målgruppen, förklarar Pia Ek.

Vad är det bästa som har hänt hittills inom projektet?

– Att vi nått och arbetat med så många i målgruppen, över 100 personer. Att se hur deras självkänsla växer och hur deras kunskap ökat samt att de driver sina frågor själva (med stöd), berättar Lotte Sederholm.

Hur skulle du beskriva projektets koppling till Agenda 2030 mål 1?

– Ekonomin styr - och begränsar - alla livsområden, hela det vuxna livet. Den målgrupp som vi arbetar med och för har konstaterat mycket svag ekonomi, med egentligen inga möjligheter alls att påverka sin ekonomi. De största hindren ligger i beslut på nationell nivå, såsom sjukersättning, bostadstillägg med mera.

– Enligt Agenda 2030 omfattar fattigdom fler dimensioner än den ekonomiska. Fattigdom innebär även brist på frihet, inflytande, hälsa, utbildning och säkerhet. I vårt projekt är det främst dessa delar vi arbetar med, men vi har även fört diskussioner om ett kommunalt bostadstillägg på uppdrag av målgruppen.

– I den nu pågående pandemin blir det digitala utanförskapet smärtsamt synligt, en av konsekvenserna av att vår målgrupp alltid är den som man sist lyssnar på och tar ansvar för. Det skulle inte behöva vara så här. Målgruppen har en rättighetslag, vars mål man tyvärr inte lever upp till. Med den struktur och systematik för inflytande och delaktighet, som vårt projekt strävar efter att få in i Uppsala kommun rörande målgruppen, hoppas vi att man inte så lätt ”glömmer bort” den i fortsättningen, avslutar Pia Ek och Lotte Sederholm.

Arvsfonden uppmärksammar Agenda 2030

Under år 2020 uppmärksammar vi Agenda 2030 genom att varje månad lyfta projekt som finansieras av Arvsfonden och har kopplingar till de globala målen.

Arvsfonden och Agenda 2030

Projektet Ge makten vidare