Till innehållet

Safe space värnar demokratin mot radikalisering och våldsbejakande extremism

6 oktober 2020

Under tre år arbetade projektet Resurscenter Safe space Malmö med att värna demokratin mot antidemokratiska beteenden och/eller radikalisering bland unga mellan 13 och 25 år i Malmö.

Safe space hade sin utgångspunkt i att man identifierade ett behov av en instans för att arbeta förebyggande med ungdomar som känner sig alienerade från samhället och/eller som av andra sociala och psykologiska orsaker är mer benägna, eller ligger i riskzon, för radikalisering. Projektet drevs av Flamman Socialt förebyggande Centrum.

- Det behövde skapas en motpol och ett alternativ till de extrema grupper som är ett hot för ungdomar i riskzon. Vi såg också hur det fanns ett stort behov av att skapa mer kunskap kring vad radikalisering och våldsbejakande extremism är, för yrkesverksamma som möter barn- och ungdomar. Och även för andra berörda såsom tjänstepersoner och politiker, säger Anna Valsamidis som är projektledare för Safe space.

Ökat stöd och ökad kunskap

Genom resurscentret Safe space har man skapat en instans där det finns möjlighet för både ungdomar, yrkesverksamma och föräldrar att få stöd. Safe space har möjliggjort en plattform för barn och ungdomar att verka på, som en motpol för alla extrema grupper. Projektet har skapat ett större medvetande kring vad demokrati faktiskt är och skapat delaktighet, i stället för en känsla av alienation mot det levda samhället.

- Vi har möjliggjort för tusentals yrkesverksamma att ha mer kunskap i radikalisering och våldsbejakande extremism, för att i sin tur kunna möta frågan med större vetskap och därmed inte agera utifrån rädslor eller föreställningar. Vi har också möjliggjort dialogen mellan staden och civilsamhället, för att tillsammans jobba med fler insatser mot radikalisering och våldsbejakande extremism, säger Anna Valsamidis.

Safe space arbete sprids till skånska kommuner

Safe space avslutades som arvsfondsprojekt i maj 2020 och lever i dag vidare som en permanent verksamhet. Nu jobbar de aktivt med att sprida sitt arbete och insatser till fler kommuner i Skåne. Safe space är också i färd med att utöka och utvärdera sitt expertisteam.

- I vårt expertisteam finns både nationella och internationella aktörer. Just nu håller vi på att utvärdera och se över våra befintliga utbildningar och är i process med att sätta ihop ett häfte och en beskrivning om våra föreläsare och deras expertisämnen. Det ska vi sedan presentera för olika kommuner och tillhörande berörda instanser, berättar Anna Valsamidis.

Safe space har gjort skillnad

- Den bästa upplevelsen med projektet har varit att se de resultat vi skapat för de många barn och ungdomar vi har mött. Allt från att vi hjälpt till med jobbmöjligheter, till större engagemang i skolan och i övriga samhället. Vi har fått höra ”ni har förändrat mitt liv” och ”ni hjälpte mig att förstå vad demokrati innebär på riktigt”. Att få höra sånt från ungdomar är en indikation på att man verkligen har gjort skillnad, säger Anna Valsamidis.

Koppling till Agenda 2030 och mål 16

Det globala målet 16 i Agenda 2030 handlar om att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, ge tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer.

Projektet Safe space har arbetat utifrån perspektivet ”nerifrån-upp” som handlar om att lyfta gräsrotens röster. I detta fall i form av målgruppen ungdomar, och göra deras röster hörda i sammanhang de vanligtvis inte hörs i.

- Ibland har det varit Safe space röst som har fört ungdomarnas situation och ord vidare till bland annat politiker och tjänstepersoner, i andra fall har det varit ungdomar själva som fått säga sin mening i olika betydelsefulla sammanhang. På så vis skapar man inkluderande samhällen, inte exkluderande. Så skapas också rättvisa - när gräsroten hörs och politikerna och tjänstepersoner lyssnar, säger Anna Valsamidis.

Hållbar utveckling handlar också om att skapa förutsättningar för goda och engagerade samhällsmedborgare. Det har Safe space gjort genom sitt förebyggande arbete med bland annat utbildningar.

- Vi har också bidragit till inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på olika nivåer, då vi sett till att staden måste arbeta med civilsamhället och se vikten av detta. Allt från när politiker fått höra ungas röster, till att vi utbildat och samverkat i frågan, så har vi bidragit till ett mer enhetligt och inkluderande Malmö, säger Anna Valsamidis.

Två personer bakifrån som håller armarna om varandras ryggar medan de går. Texten Safe space står på den ena personens jacka.

Bild från projektet "Resurscenter Safe space Malmö".