Matilda visste aldrig när hon skulle flytta eller var hon skulle hamna
Varje år placeras över 30 000 barn i Sverige. Bland dessa finns det en överrepresentation av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), såsom adhd och autism. Trots det saknas det kunskap och vårdformer inom stora delar av samhällsvården för hur man möter dessa barn.
Riksförbundet Attentions projekt "Ung dialog - placerade barn och unga", som drivs med stöd av Allmänna arvsfonden, möter många placerade barn och unga som vittnar om hur deras grundläggande rättigheter kränks.
Filmen på denna sida är Matildas berättelse om att vara placerad på HVB-hem och ha autism. Hon visste aldrig när hon skulle flytta eller var hon skulle hamna. Matilda berättar om hennes upplevelser av bristande information, anpassningar och delaktighet. Hon berättar om konsekvenserna av hur vuxenperspektivet ofta styr när det gäller barns liv och hur det kan få allvarliga konsekvenser.
Placerade barn riskerar sämre hälsa och livsvillkor än andra barn, och samtidigt medför NPF en ökad risk för våldsutsatthet, ohälsa och sociala problem. Det här är barn som upplever att de aldrig får komma till tals. Den här filmen är ett led i arbetet av att göra deras röster hörda.
Fler filmer med ungdomars berättelser på projektets webbplats