Tillgänglig scen för alla
Mindre scener i Stockholm är få och ofta inte så tillgängliga, något som Mosaikteatern i Hägersten ville ändra på. Med medel från Arvsfonden har man nu byggt om ett gammalt lager och skapat Telefonfabriken: en plats och ett scenrum som är tillgängligt för alla, såväl scenarbetare som skådespelare och publik.
Mosaikteatern är en daglig verksamhet med scenisk inriktning för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Verksamheten startades för 14 år sedan för att personer med funktionsvariation skulle kunna jobba med dans och teater på heltid. Ambitionen är hög, konstutbudet på Mosaikteatern ska kunna ta plats och konkurrera med övrigt kulturutbud i Stockholm. Men lokalerna höll inte måttet.
– Konst som skapas av den här gruppen ska också hålla hög kvalitet, vara proffsig och kunna konkurrera om publiken. Då behövs ett professionellt rum med ljud och ljus och rätt omgivning, säger Leia Lette som är verksamhetschef för Mosaikteatern.
– När Svenskt Tenns rymliga lager bredvid oss blev ledigt tänkte vi: Det där borde vi göra något av! Det blev en ansökan till Arvsfonden, och de trodde på vår idé.
Alla ska känna sig välkomna
Målet är att såväl skådespelare som scenarbetare och publik ska känna sig inkluderade och välkomnade till teatern. Men vad menas med tillgänglighet här? Vad är det man behövt göra för att skapa en lokal som funkar för alla?
– Gradängen (trappstegsformad avsats som bildar sittplatser) tar ungefär 100 personer och den är anpassad för att fälla in vissa sektioner så det kan bli rullstolsplatser. Som rullstolsanvändare ska man inte sitta framför publiken utan tillsammans med alla andra. Platserna har också punktskrift, berättar Leia.
– All teknik kan styras via Ipad och Bluetooth och det finns också väggpaneler som styr enklare ljud, ljus, mickar och myggor. Lamporna är motordrivna och manövreras med en joystick eller mus från datorn. Det ska inte vara ett krav att behöva klättra upp ”på hyllan” till teknikplatsen. Alla ska kunna jobba här på sina villkor.
Målgruppen har varit involverad i ombyggnadsprocessen och är också en självklar del av hela verksamheten.
- Vi har haft tillgänglighetskonsulter med under tiden för byggnationen, men vi tog även hjälp av andra experter som till exempel Dövas riksförbund för att bedöma hörselförstärkning. Sedan frågar vi alla som är här vad som kan förbättras. Det handlar även om hur vi jobbar runt scenen. Oavsett om vi är på scenen eller sitter i publiken så är våra medarbetare tränade i att vara publikvärdar, att ta emot i garderoben, att kunna ta emot artister, att presentera och representera.
Tillgängliga lokaler ger samhällsvinster
Vilka vinster finns det för målgruppen personer med funktionsvariationer och för samhället som helhet med en sådan här satsning?
- Den här målgruppen får nu ett självklart ställe i Stockholm att gå till som man vill återvända till. Här blir jag inte stigmatiserad på grund av min funktionsnedsättning! Det finns också en stor samhällsnytta i mötena mellan publiken och dem som arbetar på och omkring scenen. Möjligheten att våra konstnärer får lära känna andra som är här och gör gästspel till exempel, det skapar nya kontakter. Det är en jätterolig bieffekt att skapa de mötena, säger Leia.
Vilket är ditt medskick till andra som vill också vill söka lokalstöd hos Arvsfonden?
- Det är vansinnigt mycket att tänka på, men så lärorikt och jag känner en stor stolthet! Om vi ska utveckla vårt samhälle till att bli mer inkluderande så satsa på det här - de offentliga miljöerna måste vara inkluderande. Och det behöver inte vara teater utan kan ju vara andra typer av samlingslokaler, avslutar Leia.
Tillgänglighetsanpassad gradäng på Mosaikteatern (den trappstegsformade avsats som är gjord för publikplatser).
