Frågor och svar med anledning av SVT:s reportage om UMIS i Borlänge
Vi får i dagsläget in många relevanta frågor som vi här vill besvara och ge förtydliganden kring.
Vad har hänt?
Den händelse som uppmärksammats av SVT inträffade i november 2020 då en ung kvinna uppgav att hon blivit kränkt av en person i föreningen UMIS lokaler. Mannen själv hävdade att hon missförstått honom. Detta inträffade samtidigt som UMIS drev ett projekt tillsammans med Borlänge kommun och Unga örnar med stöd av Allmänna arvsfonden. Rädda Barnen deltog i projektet som samverksanpart.
Hur agerade ni då?
När vi förra året fick kännedom om det inträffade agerade vi direkt och tog kontakt med föreningen och fick in ett underlag från dem om vad som hänt, hur de hade hanterat händelsen och hur de skulle säkerställa att det inte händer igen.
Instruerar Allmänna arvsfonden föreningar hur de ska svara, som påstås i SVT:s reportage?
Nej - men däremot händer det att vi begär in förtydliganden. Redan innan vår kontakt med föreningen visade styrelsen och alla anställda tydligt att de tog avstånd från den typ av beteende som kvinnan upplevt att hon varit utsatt för - bland annat hade de gått ut med ett avståndstagande i sina sociala kanaler. Det ville vi att de förtydligade i sina underlag till oss, vilket i vissa medier nu tolkas som att vi instruerade föreningen.
Innebär det här att ni kommer avbryta projektet?
Projektet avslutades 2021. Men att en person som befinner sig i en förenings lokaler, men inte arbetar inom föreningens arvsfondsprojekt, beter sig olämpligt är inte skäl att avsluta Arvsfondens stöd till projektet. Däremot är det viktigt för oss att försäkra oss om att föreningen som driver arvsfondsprojektet inte står bakom ett sådant beteende. Det är ett krav att föreningarna som får stöd ur fonden ska vila på demokratisk grund.
SVT undrade hur många svenskar som var med i projektet - vad är svaret på den frågan?
Föreningen UMIS är en somalisk förening öppen för alla. Det är naturligt att ett lokalt ungdomsprojekt når ungdomar i de områden de genomförs. UMIS verkar i praktiken inom ett avgränsat område i Borlänge som av polisen bedöms som ett av de 61 områden i landet som är ett utsatt område. I området är en hög andel av befolkningen av somalisk bakgrund. En övervägande del av de ungdomar som deltog i projektet var således svenskar med somalisk bakgrund. Projektledare för projektet var Jan-Olof Lundberg, tidigare tjänsteman på Borlänge kommun med det strategiska ansvaret för integrationsfrågor. Projektet var unikt i det att det var ett samarbete med Unga Örnar Borlänge, Rädda Barnen i Borlänge, Somaliska Riksförbundet samt Borlänge kommun.
Hur ställer ni er till anklagelsen om att det finns klanbeteende i föreningen?
Kvinnan reagerade på en enskild händelse i UMIS lokaler och blev intervjuad i olika media och fick berätta om händelsen. Vi tog del av berättelsen och även om ord stod mot ord (det var inga vittnen till händelsen) så utgick vi från att det var den situation som den unga kvinnan upplevt som skulle utredas och besvaras av föreningen. Det fanns därför inte någon anledning att ytterligare få bekräftat eller ifrågasätta vad hon hade upplevt. Inga andra tecken på klanbeteende inom projektet eller UMIS har kommit till vår kännedom. Sedan programmet sändes har vi sökt kvinnan för att se om hon har mer information i ärendet. Hon har ännu inte svarat på vår förfrågan.
Vad blev resultatet av projektet?
Vår bedömning är att de kunskaper som ungdomarna erhållit kommer att ha stor betydelse för civilsamhällets organisationer inom området. Den metodbok och den podcast som projektet tagit fram kommer bidra till att erfarenheterna lever vidare. Föreningen har också fått en bra grund och ett utvecklat underlag för att fortsätta jobba med ungdomsfrågor. Slutligen utbildades ett stort antal unga tjejer och killar till barn- och ungdomsledare.
Texten uppdaterades den 23 februari med ytterligare information om Allmänna arvsfondens försök att nå kvinnan som påtalas i reportaget.