Inkludering och trygg idrott för nyanlända barn
I ett arvsfondsprojekt som avslutades 2019 gjorde Bris och Riksidrottsförbundet en gemensam satsning för att stärka idrottsledare och tränare i deras möten med unga i utsatta situationer. Vi har pratat med Bris om deras lärdomar från projektet. Lärdomar som de har användning för idag, i sitt arbete med nyanlända barn och unga som kommer till Sverige nu.
I arvsfondsprojektet ”Nyanlända barn, idrott och inkludering” genomförde Bris och Riksidrottsförbundet flera gemensamma seminarier riktade till idrottens ledare med fokus på frågor om nyanlända barn, inkludering och trygg idrott. Materialet används idag både inom Bris och RF. Bris utvecklade med hjälp av Arvsfonden en stödlinje för idrottsledare som fortfarande är öppen.
"Den psykiska ohälsan är utbredd"
David Sandberg Hjelm och Kristin Frilund som arbetade med arvsfondsprojektet, berättar:
− Den psykiska ohälsan bland barn som flytt till Sverige är utbredd och behovet av såväl professionellt som socialt stöd är stort. Forskning visar att en stor del av barn som flytt har upplevt traumatiska händelser, såväl innan som under och efter flykten från hemlandet. Ankomsten och asylprocessen kan också vara mycket påfrestande då den ofta innebär osäkerhet och långa väntetider på besked. I en svensk enkätstudie från 2017 med ensamkommande barn i åldrarna 9-18 år som rekryterats från primärvården i Uppsala framkom att närmare 80 procent har posttraumatiskt stressyndrom. Forskningen pekar på vikten av ett väl fungerande mottagande. Rapporten visar också på skillnader för ensamkommande barn och barn i familj vad gäller möjlighet till stöd och omsorg som är viktiga att genomlysa.
Även barn som bor i Sverige kan må dåligt på grund av kriget i Ukraina
Fler än 33 000 flyktingar från Ukraina har kommit till Sverige. Mer än en tredjedel, cirka 12 000, av dessa flyktingar är barn. Nästan 600 av dem har kommit hit utan en vårdnadshavare. Även barn som bor i Sverige kan må dåligt på grund av kriget i Ukraina. Bris siffror visar att de totalt haft drygt 330 samtal som rör oro för krig under perioden 24 februari – 26 april 2022.
− Oron rör främst att det ska bli krig i Sverige. För en del barn är det det enda som oroar, men för många är dock oron för krig en av många händelser som framkallar svåra känslor. Ett annat perspektiv kring oro är hur en ska förhålla sig till att många runt en är oroade, om det betyder att en själv också borde oroa sig. Ett annat tema är hur en som barn ska förhålla sig till nyhetsrapportering, att det finns så mycket motstridig information vilket leder till frågor om vem en kan tro på och hur en ska veta. Barn uttrycker att det är jobbigt i sig att ha många frågor som ingen kan svara på och funderar på om alla som säger att man inte behöver oroa sig eller vara rädd säger det för att det är sant eller för att man som barn inte ska bli orolig. Barn som ska mönstra i år eller nästa år har hört av sig med frågor kring vad kriget i Ukraina och ett eventuellt medlemskap i Nato kommer innebära för dem. Det har även förekommit konkreta frågor kring vad som gäller om det blir krig i Sverige, med skyddsrum, vilka som blir inkallade och vem som får lämna landet för att nämna några exempel.
Över tid har Bris haft ett fåtal samtal med barn som har anhöriga i Ukraina och en konkret oro utifrån det. De har även haft ett antal samtal med barn som har ryska släktingar eller själva är från Ryssland och som tycker att det är jobbigt. David Sandberg Hjelm och Kristin Frilund berättar att:
− Strategier barn använder sig av för att minska oro är att begränsa intag av nyheter, antingen att man själv blockar inflödet eller att föräldrar har gjort det i syfte att minska barnens oro.
"Samverkan mellan olika organisationer behövs"
När vi frågar projektledarna på Bris om deras bästa tips för att få till ett bra samarbete mellan civilsamhället, kommuner och myndigheter svarar de:
− Ett medskick från nätverksträffarna samt det rundabordssamtal som Bris anordnade tillsammans med andra civilsamhällesorganisationer med anledningen av Rysslands krig i Ukraina, är att vi riskerar att upprepa misstag från situationen 2015–2016 med att barn ”flyttas runt” mellan olika boenden. Stabilitet, kontinuitet och förutsägbarhet är viktiga delar för barn och unga i den utsatta situation som det innebär att vara på flykt. Samverkan mellan olika organisationer behövs för att kunna bemöta trauma hos de familjer som nu kommer till Sverige från kriget. Rädda Barnen har traumamedveten omsorg för vuxna. Bris arbetar med den evidensbaserade metoden TRT, Teaching recovery techniques, riktat till barn. Och andra organisationer stödjer familjers behov av boende, kläder och andra praktiska behov.
Tips och verktyg
Rapporter
Kopplat till satsningarna gjorde Bris tre rapporter som tar upp erfarenheter, lärdomar och berättelser från barn med erfarenhet av flykt:
”Bra från början. Förskolans roll för barn som flytt”
”Skolans roll för barn som flytt. Platsen för inkludering, hälsa och lärande”
"Barn som flytt – en riskgrupp för psykisk ohälsa"
Stödlinje för idrottsledare
Bris stödlinje för idrottsledare ger råd och vägledning till dig som är tränare eller ledare och känner oro för ett barn i din förening. De som svarar är erfarna kuratorer som ger dig stöd, vägledning om hur du kan bidra till att förändra ett barns situation till det bättre. Särskild kompetens finns också för att ge stöd till de som möter barn med trauma eller erfarenhet av flykt. I samtalen har Bris alltid ett tydligt fokus på barnets perspektiv och rättigheter. Du som ringer kan självklart vara anonym.
Bris stödlinje för idrottsledare nås på telefonnummer 077‑440 00 42, vardagar klockan 9.00 - 12.00.
Boken "Barnens spelregler"
Som stöd för föreningar som vill arbeta med barns rättigheter finns materialet ”Barnens spelregler” som är Bris och Riksidrottsförbundets initiativ för en trygg och utvecklande barn- och ungdomsidrott. Tillsammans har de tagit fram en liten bok, lagom stor att kunna ha med sig i fickan, med sju regler om barns rättigheter inom idrotten. Boken skriven för både barn och vuxna.
Läs spelreglerna och ladda ner boken
Utbildningswebben "Inkluderande idrott"
Riksidrottsförbundet och SISU har tagit fram webbplatsen Inkluderandeidrott.se som riktar sig till dig som är förtroendevald, anställd, ledare eller tränare i en förening eller ett förbund. Den innehåller fakta, kunskap, inspiration, filmer, intervjuer och specifika verktyg för att jobba med normer och inkludering.