Ny ordförande för Arvsfondsdelegationen - Ulrika Stuart Hamilton

Du är i utsedd av regeringen till ny ordförande för Arvsfondsdelegationen. Hur känns det?

– Roligt och ansvarsfullt! Allmänna arvsfonden är en av de viktigaste finansiärerna av civilsamhället. Jag tycker särskilt rollen som oberoende möjliggörare för dem som vill testa nya idéer är central - och vill gärna vara med och utveckla den ytterligare.

Berätta om din bakgrund. Vem är Ulrika Stuart Hamilton?

– Människor i min närhet brukar beskriva mig som "tydlig". Själv tycker jag att jag är en ganska prestigelös doer.

Under större delen av mitt arbetsliv har jag varit chef, senast åtta år som generalsekreterare för Famna - riksorganisationen för idéburen välfärd. I den rollen lärde jag känna många personer inom civilsamhället och den idéburna välfärdssektorn - ett nätverk som jag förstås har med mig in i detta uppdrag. Men jag har också varit statssekreterare (bl a för civilsamhälles-, ungdoms- och folkbildningspolitiken) och långt tidigare också stabschef hos finansministern.

Så jag har också erfarenhet av politiskt beslutsfattande och statsförvaltning. Numera är jag senior rådgivare hos en advokatfirma i Göteborg och driver också mitt eget lilla konsultföretag. På fritiden snickrar jag gärna, lyssnar på musik och läser en del.

Hur ser du på ditt nya uppdrag i Arvsfondsdelegationen?

– Jag kommer ju in i ett skede då mycket av diskussionen - både generellt om statsbidrag och specifikt Arvsfondens verksamhet - har handlat om behov av striktare kontroll och skärpta krav. En del av mitt uppdrag är därför att följa upp de åtgärder som vidtagits och bidra till att kontrollerna fyller sin funktion och är proportionerliga.

Mitt intryck är att Arvsfonden tagit till sig de viktigaste synpunkterna från Riksrevisionen och arbetar aktivt med implementeringen. Parallellt med detta och minst lika viktigt är att jag vill bidra till att utveckla Arvsfonden som finansiär av civilsamhället i en tid då dess roll är viktigare än någonsin. Många andra bidrag till föreningar och stiftelser dras ner, samtidigt som betydelsen av åtgärder för att minska polarisering, erbjuda barn och ungdomar vettiga sysselsättningar och minska ensamhet och annat utanförskap betonas. Här finns oändligt mycket att göra för en fristående finansiär! Jag vill gärna utforska möjligheterna för Arvsfonden i den delen.

Vad är din drivkraft?

– Min drivkraft är nyfikenhet på vad som ytterligare är möjligt att göra inom ramen för nuvarande lag och förordning. Exempelvis arbeta med längre projektperioder och nå ut till fler aktörer inom den idéburna välfärdssektorn. Men jag hoppas också kunna bidra med förslag till hur dessa ramar kan vidgas och därmed till viss förnyelse av den snart 100-åriga Arvsfonden. Det sistnämnda kräver förstås noggrann beredning och beslut av regering och riksdag så det är ju inget jag i min ordföranderoll kan rusa åstad med, utan jag ser fram emot att vara aktiv i en sådan diskussion - både internt och externt.

Vilket är ditt specialområde?

–Jag är nog en utpräglad generalist men mina tidigare medarbetare skulle svara "språkpolis". Utöver de jobb som nämns ovan har jag också arbetat många år med kommunikation, exempelvis av policyrelevant forskning på två olika tankesmedjor och i ett PR-företag, så kommunikation är möjligen också ett "specialområde". Till utbildningen är jag civilekonom med inriktning på nationalekonomi och ekonomisk geografi, med det märks nog inte längre.

Vad är det viktigaste med Arvsfondens verksamhet?

– Arvsfonden är en omistlig del av infrastrukturen för civilsamhället. Som självständig aktör med stabilt inflöde av medel kan Arvsfonden som ingen annan verka som inkubator för civilsamhället.