Expedition hälsa – konkreta metoder för att stärka barns rättigheter

Föreningen Jämlikt.nu har sedan 2006 arbetat för att förbättra barn- och ungas livsvillkor mot bakgrund av mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Under åren har föreningen varit initiativtagare och projektägare till flera olika projekt och genomfört olika utbildningar, och Expedition Hälsa är ett av de senaste projekten.
Sofie Olovsson arbetar som pedagog och projektledare i projektet. Här berättar hon om hur projektidén kom till, hur det fungerade att genomföras och ger sina råd till andra föreningar som också vill utveckla en projektidé.

Hur föddes idén till ert projekt?

När vi arbetat med barn och ungdomar i andra projekt som handlat om jämställdhet och mänskliga rättigheter har de ofta sagt att de önskat att de fått dessa livskunskaper och liknande stöd när de var barn. Vi insåg att det fanns behov av ett metodmaterial för yngre barn, och började formulera vår projektidé.

Vi vet att barn redan från tidig ålder är nyfikna och har tankar och frågor kring många olika livsfrågor. Forskning visar att barn ofta inte får det stöd och den information som de behöver under sin uppväxt för att nå bästa möjliga hälsa och utveckling.

Både läroplanen för förskolan och skolan, och Barnkonventionen, säger att barn behöver få undervisning tidigt om kropp, känslor och relationer. Men det har inte funnits ett grundläggande metodmaterial för pedagoger, så det ville vi vara med och förändra.

Vi har tillsammans med barn tagit fram ett länge efterfrågat metodmaterial kring barns hälsa med fokus på rättigheter, identitet, kropp, sexualitet, samtycke och relationer. Den ursprungliga tanken var att materialet skulle användas för undervisning med barn i åldern 4–9 år i förskola och årskurs F-3.

Under projekttiden har vi sett att det finns ett stort behov av att utveckla materialet så det fungerar även i anpassad skola, samt utanför skolan som exempelvis inom socialtjänsten, på barnavårdscentraler och för vårdnadshavare.

Hur har ni arbetat i projektet?

Nyckeln till hela projektet har varit att från start involvera barn i det kreativa skapandet av metoderna. Det gav oss en större förståelse för vad barn kan i olika åldrar, och vad de vill lära mer om. Så metoderna är framtagna tillsammans med barn på 4–9 år, med aktiva pedagoger och med en stark förankring i forskningen och med stöd från läroplanen för förskolan och grundskolan.

Hade barnen inte varit medskapare i arbetet så hade det inte blivit så träffsäkert som det har blivit. Barn är så mycket klokare än vad vi ibland förstår! Alla metoder har mejslats fram i ett löpande arbete där barn testat en metod, vi har justerat, barn har testat igen och så vidare. Nyckeln är att låta barn vara medskapare, då funkar metoderna för fler barn.

Projektet har tagit avstamp i den senaste forskningen och tidigare erfarenheter inom projektets fokusområden pedagogik och sexologi. Flera av oss som arbetar i projektet har tidigare arbetat i projekt med liknande ansats, men där vi upplevt att det positiva och friska inte alltid varit i fokus.

Under projektets andra halva sammanställde vi all kunskap och metoderna i en lärobok som riktar sig till skolan, en bok som blev klar våren 2024. Boken heter ”Kropp, känslor och relationer: Om sexualitet, samtycke och rättigheter för förskola och grundskolans tidigare år”. Därefter åkte vi på utbildningsturné där vi besökt ett tjugotal orter under 2024, från Svedala till Vilhelmina via Bokmässan och Mänskliga Rättighetsdagarna.

Hur planerar ni för att resultatet av projektet ska leva vidare efter projekttidens slut?

Vi kommer att fortsätta sprida metodmaterialet via vår hemsida och den digitala kunskapsplattform som vi kommer att färdigställa under 2025. Sedan har vi lärare i våra referensgrupper som provar och ger respons på det material vi tar fram. Vi vill göra materialet så lättillgängligt som möjligt för lärare som vi vet har mycket annat att ha koll på. Det ska vara lätt att anpassa efter både åldersgrupp och lärsituation. Även här är nyckeln att låta målgruppen, i detta fall pedagogerna, vara medskapare. De vet ju vad som funkar i deras klassrum.

Vi vet att vårt grundmaterial kommer leva kvar när projektet har avslutats. Boken ges ut av Studentlitteratur, vi fortsätter vårt samarbete med RFSU och vi fortsätter utbilda personal i förskola, skola och andra yrkesgrupper. Sedan hoppas vi kunna fortsätta utveckla materialet, för vi ser hur stort behovet är av stöd i dessa frågor.

Vilka råd har du till de föreningar som har en projektidé och vill söka projektmedel hos Arvsfonden?

Har ni en bra idé, ge inte upp! Vänd och vrid på en idé, testa den och se om den uppfyller kriterierna. För oss tog det flera år innan vår idé blev till en ansökan som vi sedan fick beviljad. Sedan är det bra att tidigt ta kontakt med Arvsfonden och bolla den idé man har – de har kloka frågor som gör att man ytterligare kan slipa sina argument. Ska det bli ett bra projekt så behöver ansökan vara ordentligt genomarbetad.