Samverkan om brottsförebyggande arbete
I början av maj fick Allmänna arvsfondens kansli besök av Ekobrottsmyndigheten (EBM) som genomförde en workshop om brottsförebyggande arbete – med fokus på bidragsverksamhet till civilsamhället.
Syftet var att utbyta kunskap i arbetet mot ekonomisk brottslighet där civilsamhället och statliga stöd riskerar att utnyttjas.
— Vi kontaktades av Allmänna arvsfonden efter Riksrevisionens rapport våren 2023, då de såg ett behov av att jobba tillsammans för att utveckla arbetet med risker och kontroll på myndigheten, berättar Pia Eriksson som håller i workshopen tillsammans med kollegan Soheil Hedayati.
— Vår uppfattning är att Allmänna arvsfonden har kommit långt i kontrollarbetet, de har exempelvis utvecklat en väldigt god strukturerad riskanalys. Under vårt besök här i dag ser vi också vilket engagemang det finns i de här frågorna, menar Pia.
Systemhotande brottslighet påverkar alla delar av samhället
Den gemensamma workshopen inleds med Ekobrottsmyndighetens senaste ”lägesbild”, en rapport om den ekonomiska brottsligheten under för 2024 som pekar på en ökad mängd ”systemhotande brottslighet”. Med detta menas att utvecklingen har gått från att utnyttja välfärden på ett brottsligt sätt till att äga bolag i den. Det här påverkar självklart även Allmänna arvsfondens verksamhet.
— Tidigare rörde sig den mesta ekonomiska brottsligheten om att fiffla lite med pengar, nu ser vi att organiserad brottslighet integreras mer långsiktigt och storskaligt i verksamheter. Även ideella föreningar används som brottsverktyg, påpekar Soheil som också ger ett par exempel från föreningslivet när han själv utrett verksamheter och förhört personer som agerat brottsligt, ibland på ett organiserat sätt, andra gånger utan att de själva haft full insikt i de lagar de har att förhålla sig till.
— Det här är en resa som vi jobbar med tillsammans med civilsamhället och vi behöver lägga ner tid på att förstå. Vi behöver utbyta erfarenheter och få insikt i de utmaningar som våra ideella föreningar står inför, säger Soheil som också är noga med att poängtera att mycket kan lösas med mer dialog och besök.
— Vi behöver stötta civilsamhället att göra rätt tillsammans.
Så här har Allmänna arvsfonden utvecklat kontrollarbetet
Workshopen är den del av ett större arbete arvsfonden gör under året, ett arbete som handlar om att lägga ytterligare fokus på kansliets arbete med förebyggande och uppföljande insatser för att säkerställa att medel ur fonden används till rätt ändamål.
Myndighetens ambition med sitt arbete är att kontinuerligt utveckla och förstärka förutsättningarna för projekten så att det ska vara lätt att göra rätt och därmed förebygga fel. Exempelvis så har en ny praxis införts, att även styrelserepresentanter ska närvara vid uppstartsmöten för beviljade projekt. Genom detta får styrelsen förutsättningar att förstå sitt ansvar och de skyldigheter som gäller stödet från Arvsfonden.
— Det är oerhört viktigt att det finns välfungerande interna rutiner som stödjer arbetet med att både förebygga och följa upp att medel ur fonden använts till rätt ändamål, säger Karin Strömdahl, enhetschef på Arvsfondsavdelningen/Kammarkollegiet.
Karins bild är att Arvsfonden idag har välfungerande interna rutiner som hjälper till att kontinuerligt fånga upp nya avvikelser, skapa arbetsplatslärande och förstärka och ständigt utveckla kontrollarbetet.
— Jag är mycket imponerad över controllers och jurister som har ett stort ansvar och del i att arbetet följer de interna rutinerna fortsätter Karin.
Karin berättar att ett annat viktigt inslag är samarbete med andra myndigheter där Arvsfonden är särskilt tacksamma för det konkreta stöd som samverkan med EBM ger.
Läs mer om Arvsfondens kontrollarbete
Vill du prenumerera på Arvsfondens nyhetsbrev?

Från vänster: Soheil Hedayati, Pia Eriksson, Anna Paganus och Karin Strömdahl