”Pensionärer i skolan” skapar tryggare klassrum och möten mellan generationer

I skolor där projektet testas beskriver eleverna mötet med pensionärerna som något positivt och glädjefyllt. De uppskattar att det finns en extra vuxen som har tid att lyssna.

– Eleverna lyfter en ökad glädje i mötet med pensionärerna och en större öppenhet för relationer över generationsgränser, säger Maria Carlander, som är projektledare för ”Pensionärer i skolan”.

Även för pensionärerna gör uppdraget skillnad.

– Det handlar om en stärkt känsla av sammanhang och en tydlig glädje i att vara en del av skolvardagen.

Ett exempel är en skola där eleverna själva bett om att pensionärerna ska vara med på skolavslutningen. En annan pensionär har också blivit inbjuden till en gemensam picknick i samband med klassens sommaravslutning.

– Det är fina exempel på hur relationer växer fram, säger Maria.

Broar mellan generationer

I projektet deltar pensionärer som volontärer i grundskolor. De finns i klassrum, korridorer och på raster. De är inte lärare, men bidrar med närvaro, stöd och erfarenhet.

Syftet är att skapa möten mellan generationer som stärker både elever och äldre. Samtidigt utvecklar projektet ett arbetssätt för hur skolor och civilsamhälle kan samarbeta.

– Kärnan i projektet är att skapa meningsfulla möten mellan generationer. Genom att pensionärer engagerar sig bygger vi broar mellan barn, unga och äldre, säger Maria.

Ett arbetssätt som fler kan använda

”Pensionärer i skolan” handlar inte bara om insatser här och nu. Målet är att ta fram ett arbetssätt som fler kan använda.
Pensionärer som deltar får utbildning i bland annat skolans uppdrag, barns rättigheter och möten över generationsgränser. Det ger en tydlig och trygg roll i skolan.

När projektet avslutas ska arbetssättet leva vidare. En metodhandbok och ett studiematerial tas fram och görs fritt tillgängliga via PRO:s webbplats.

Fokus på att skala upp

Projektet är nu ungefär halvvägs. Under det första året har tre skolor deltagit i pilotverksamhet. Där har arbetssättet testats och utvecklats i praktiken.

Samtidigt har en studiecirkel tagits fram för att förbereda volontärerna. Den justeras nu utifrån erfarenheter från de första deltagarna.

– Framåt ligger fokus på att skala upp verksamheten och etablera samarbeten med fler skolor och kommuner. Vi kommer också att arbeta mer med att följa upp effekter, säger Maria.

Projektet har också spridit kunskap genom föreläsningar, möten med kommuner och i egna kanaler – något som även kommer stå i fokus framåt.

Tydlighet är en förutsättning

En viktig lärdom är att tydlighet behövs i alla delar av projektet.

– Alla parter behöver förstå sin roll och vad som förväntas av dem. Vi har därför tagit fram skriftliga överenskommelser med våra samarbetspartners, säger Maria.

Det gäller även kommunikationen med volontärerna.

– De som engagerar sig behöver förstå vad rollen innebär och vilka förväntningar som finns. En tydlig och transparent kommunikation skapar trygghet.

Kompetens och kommunikation

Projektet har flera erfarenheter som andra organisationer kan ha nytta av, där ett handlar om att ta reda på vilken kompetens som behövs.

– Ofta krävs flera olika perspektiv, särskilt om projektet riktar sig till flera målgrupper. Fundera på om kompetensen finns i organisationen eller om ni behöver samarbeta med andra, säger Maria.

Avslutningsvis betonar hon vikten av att tänka på hur projektet faktiskt ska nå ut.

– Fundera tidigt på hur ni ska arbeta med kommunikation och spridning. Det är avgörande för att projektet ska få genomslag.

Vill du veta mer?

Läs mer på projektets webbplats (pro.se)

Har du också en idé som kan vara utvecklande för Arvsfondens målgrupper?