1.Vem kan ansöka om pengar för projektidéer?
Det är främst civilsamhällets ideella föreningar som söker och beviljas medel från Allmänna arvsfonden. Det kan också vara en ekonomisk förening eller en stiftelse som söker medel, om de är av ideell karaktär. Offentlig huvudman som till exempel en kommun kan i vissa fall beviljas medel, men då är det viktigt att man har en nära samverkan med minst en förening som representerar målgruppen. Då ställer vi särskilt höga krav på att projektet ska vara utvecklande för målgruppen och att den offentliga huvudmannen har ett nära samarbete med en eller flera ideella föreningar. Dessutom ska den offentliga huvudmannen bidra med finansiering. Det kan till exempel vara en del av tjänsterna, lokalkostnader eller liknande.
Privatpersoner och vinstdrivande företag kan inte söka pengar från oss.
2. Finns det ansökningsperioder?
Vi har inga särskilda perioder eller datum för ansökningar. Vi tar löpande emot och bedömer ansökningar under hela året. Den genomsnittliga behandlingstiden för en ansökan är 5-6 månader.
3. Hur länge ska föreningen ha funnits för att kunna söka medel hos Arvsfonden? Har föreningens storlek någon betydelse?
En förening ska ha funnit i två år för att få lokalstöd (om ni vill bygga /anlägga något) och ett år för projektstöd (om ni vill utveckla exempelvis metoder och verksamhet). Storleken på föreningen har inte betydelse. Även små föreningar utan anställda och med liten ekonomi kan söka medel hos Arvsfonden.
Nej. I dagsläget kan inte aktiebolag, oavsett form, söka projektstöd från fonden. Det gäller även bolag med begränsad vinst. Däremot kan en ekonomisk förening med ideell karaktär få stöd, liksom sociala företag och arbetskooperativ, men de får då inte vara vinstdrivande i sig.
5. Kan en bostadsrättsförening ansöka om medel för en grupp äldre personer som alla är över 65 år?
Varje ansökan behandlas unikt hos oss. Man få inte avslag bara för att man är en bostadsrättsförening, men ofta är det svårt för bostadsrättsföreningar att få medel eftersom ett projekt kan uppgradera marknadsvärdet och riktas endast till föreningens medlemmar (till exempel en boulebana för huset). Men, det kan finnas delar som kan ändras och det kan vara en bra projektidé som har potential att utvecklas för att nå fler personer. Vårt tips är att ni ringer oss och bollar er idé med en av våra handläggare.
6. Kan en sammanslutning av flera föreningar och en kommun söka projektmedel ihop?
En specifik förening behöver vara ansvarig för projektet och göra själva ansökan. Generellt är samarbeten mellan flera parter och föreningar eller organisationer vanligt och en viktig faktor för att få till lyckade projekt.
7. Kan ett projekt ha flera målgrupper, till exempel äldre och personer med funktionsnedsättning?
Ja. Man kan ha flera målgrupper i ett projekt. Ofta ligger fokus på en huvudmålgrupp men det går att kombinera, vilket många projekt gör. Till exempel finns en del äldreprojekt som kombinerar äldre personer från 65 år och ungdomar i generationsprojekt.
8. En förening har bedrivit projekt för att motverka ofrivillig ensamhet i två år med stöd från Socialstyrelsen. Kan man söka bidrag hos Arvsfonden för fortsatt verksamhet i 3 år eller måste det vara ett helt nytt projekt?
Arvsfonden har inte samma finansiering som Socialstyrelsen för att motverka ofrivillig ensamhet. Våra kriterier för finansiering ser annorlunda ut. Däremot kan man utveckla en idé man byggt upp med medel från till exempel Socialstyrelsen och pröva att få medel från oss för en utveckling av idén och verksamheten.
Att bara fortsätta samma verksamhet i tre år till räcker inte för att få finansiering från oss. Man behöver både se över hur man kan utveckla pågående verksamhet under kommande tre år, och man behöver också ha en plan för överlevnad efter de år man eventuellt får medel från oss. Ring gärna oss för att diskutera just era möjligheter till stöd! Se våra telefontider längst ner på denna sida.
9. Är det möjligt att söka medel för att prova en verksamhet på annan ort?
Ja, det kan det vara om det inte är exakt samma verksamhet. Man behöver ofta tänka lite nytt för en ny ort. Arvsfonden ger inte medel för att etablera exakt samma verksamhet i ”ort B” som redan finns i ”ort A”. Idén behöver visa på en viss utveckling på den nya orten.
10. Kan man söka för renovering eller hyra av sin lokal?
Nej, det kan man inte. I vissa fall kan vi överväga om det gäller anpassning av en lokal för att starta ny verksamhet i lokalen då kan det finnas en möjlighet att få medel, men vi ger inte medel enbart för renovering.
11. Kan man få medel för en ny lokal om man vuxit ur sin nuvarande lokal?
En ny lokal för liknande verksamhet som redan finns måste byggas 10 km bort. Befinner sig verksamheten inom kilometer-gränsen går det tyvärr inte att få medel för en verksamhet som redan finns.
12. Är det tillåtet att hyra ut en anläggning (som byggts med arvsfondspengar) till eget aktiebolag/driftbolag? Eller att hyra ut anläggningen till andra organisationer?
Läs om mervärdesskatt (moms) och uthyrning av anläggning
13. Kan ett religiöst samfund få stöd för att köpa eller bygga ny lokal för gudstjänst?
Arvsfonden kan inte ge stöd för inköp av lokaler utan endast för om-, till- eller nybyggnation av lokaler och anläggningar. Ansökningar om gudstjänstlokaler från religiösa samfund bedöms på samma sätt som andra ansökningar utifrån Arvsfondens tre kriterier: delaktighet, utvecklande och överlevnad, samt demokrativillkoret. Läs mer på sidan Ansök om pengar.
14. Ett kommunalt fastighetsbolag äger en lokal. Går det att söka medel för att bygga om en mötesplats eller lokal och därmed utöka verksamheten med fler aktiviteter?
Om den sökande föreningen har ett nyttjanderättsavtal på lokalen kan de göra om lokalen för den nya verksamheten med medel från oss. Dock är det viktigt att alla våra kriterier också är beaktade, det vill säga: utvecklande, delaktighet av målgruppen (hela vägen) samt att det finns en plan för överlevnad efter projekttiden.
15. Kan man söka stöd för projekt som föreningen gör tillsammans med kommunen?
Ja. Det är relativt vanligt att kommunen finns med som partner i projekt för att till exempel säkra upp fortlevnaden i ett projekt, eller för att hjälpa projektet att nå en viss målgrupp. Dock är det viktigt att föreningen och målgruppen har en huvudroll i projektet och är delaktiga hela vägen. Medel ges heller inte till verksamhet som är offentlig huvudmans uppdrag, det behöver finnas ett tydligt utvecklande perspektiv med.
16. Kan man få pengar för utbildning? Till exempel öka kunskapen hos äldre i datakunskap?
Utbildning och studiecirklar är vanliga aktiviteter i våra projekt, men fokus måste ligga på att utveckla en metod eller ett arbetssätt. Projektet kan inte enbart handla om att under tre år höja kunskapen hos en grupp personer (till exempel datakunskap) för att man ska få arvsfondsmedel.
17. Hur går ansökan till?
All information om hur ansökan går till finns på sidan Ansök om pengar.
www.arvsfonden.se/ansök
18. Hur lång tid tar det innan vi får besked på vår ansökan?
Vår handläggningstid är mellan fem och sex månader. Vi tar löpande emot och bedömer ansökningar under hela året. Det är nämndmyndigheten Arvsfondsdelegationen som fattar beslut om en ansökan ska godkännas eller inte. De sammanträder och tar beslut sex gånger per år.
19. Kan man läsa om vilka projekt Arvsfonden har beviljat?
Ja, på vår webbplats kan du läsa om alla våra projekt. Det går även att filtrera sökningen på målgrupp, ämnesområde och ort.
www.arvsfonden.se/projekten
20. Vad är viktigt för att ett projekt ska fungera?
Några faktorer som visat sig vara väldigt viktiga och en framgångsfaktor för de arvsfondsprojekt som lyckas väl är:
Samarbete – projektet blir starkare om ni är flera som delar på arbete och ansvar. Vilka organisationer kan ni samarbeta med och hur ska samarbetet se ut?
Finansiering – Vilka reguljära finansieringsvägar finns det? Tänk igenom vad som kommer att kosta och vad som ska göras ideellt i ert projekt? Hur ska verksamheten bekostas efter projektslut? Glöm inte att tänka in det ideella arbetet här!
Förankring - hos alla som är berörs. Förankra ert projekt både inom den egna organisationen och med samarbetspartners, som till exempel kan vara andra föreningar, offentlig huvudman eller ett studieförbund.
