Med medel från Arvsfonden har Mosaikteatern byggt om ett gammalt lager och skapat Telefonfabriken i Hägersten. Det är en plats och ett scenrum som är tillgängligt för alla, såväl scenarbetare som skådespelare och publik.

– Konst som skapas av den här gruppen ska också hålla hög kvalitet, vara proffsig och kunna konkurrera om publiken. Då behövs ett professionellt rum med ljud och ljus och rätt inramning, säger Leia Lette som är verksamhetschef för Mosaikteatern.

Hur har lokalen gjorts tillgänglig för alla?

Målet har varit att alla - skådespelare, scenarbetare och publiken - ska känna sig inkluderade och välkomnade till teatern.

– Gradängen (trappstegsformad avsats som bildar sittplatser) tar ungefär 100 personer och den är anpassad för att fälla in vissa sektioner, så att det kan bli rullstolsplatser. Som rullstolsanvändare ska man inte sitta framför publiken utan tillsammans med alla andra. Platserna har också punktskrift, berättar Leia och fortsätter:

– All teknik kan styras via Ipad och Bluetooth och det finns också väggpaneler som styr enklare ljud, ljus, mickar och myggor. Lamporna är motordrivna och manövreras med en joystick eller mus från datorn. Det ska inte vara ett krav att behöva klättra upp ”på hyllan” till teknikplatsen. Alla ska kunna jobba här på sina villkor.

På vilket sätt har målgruppen (personer med intellektuell funktionsnedsättning) varit involverad i ombyggnadsprocessen?

- Vi har haft tillgänglighetskonsulter med under byggnationen, men vi tog även hjälp av andra experter som till exempel Sveriges Dövas Riksförbund för att bedöma hörselförstärkning. Sedan frågar vi alla som är här vad som kan förbättras. Det handlar även om hur vi jobbar runt scenen. Oavsett om vi är på scenen eller sitter i publiken så är våra medarbetare tränade i att vara publikvärdar, att ta emot i garderoben, att kunna ta emot artister, och att presentera och representera. Tillgänglighet är en levande fråga som får utvecklas efter hand om och när vi stöter på saker som kan förbättras.

Vilka vinster finns det för målgruppen och för samhället som helhet med en sådan här satsning?

- Den här målgruppen får nu ett självklart ställe i Stockholm att gå till som man vill återvända till. Här blir jag inte stigmatiserad på grund av min funktionsnedsättning! Det finns också en stor samhällsnytta i mötena mellan publiken och dem som arbetar på och omkring scenen. Möjligheten att våra scenkonstnärer får lära känna andra som är här och gör gästspel till exempel, det skapar nya kontakter, säger Leia.

Vad vill du säga till andra som vill också vill söka lokalstöd hos Arvsfonden?

- Det är vansinnigt mycket att tänka på, men så lärorikt och jag känner en stor stolthet! Om vi ska utveckla vårt samhälle till att bli mer inkluderande så satsa på det här: de offentliga miljöerna måste vara inkluderande. Och det behöver inte vara teater utan kan ju vara andra typer av samlingslokaler.