Beskrivning av projektet
DIKO – den digitala kontaktboken var ett treårigt design- och metodutvecklingsprojekt med målsättning att skapa en plattform för digitala kontaktböcker för familjer som har barn med utvecklingsstörning. Projektet pågick mellan 2010 och 2014.
Användning av bilder är viktigt för barn och vuxna med utvecklingsstörning, eftersom de ofta har svårigheter att berätta och att förstå sig på tid. Många personer med utvecklingsstörning har också svårt att tala och att kommunicera om sådant som finns utanför här och nu. När projektet startade fanns det en praktik inom särskolan där man redan arbetade mycket med bilder som stöd för barnen. Det handlade då huvudsakligen om att med bilder ge struktur åt dagen, så att barnen visste vad som skulle hända framöver, och att skapa dagböcker med bilder, så att barnen kunde utgå från dem när de berättade vad de har varit med om. Den rådande praktiken var att skriva ut bilderna, både foton från digitalkameror och bildsymboler, och sedan klistra in dem i dagböcker. Att ha sådana fysiska böcker kan ha ett värde i sig, men det tillvägagångssättet är omständligt, tar mycket tid och innebär motoriska moment som inte alla barn klarar av. Genom att använda en internetplattform ville vi göra hela processen lättare för både barnen, föräldrarna och skolpersonalen och vi ville också göra det möjligt för barnen att dela med sig av sina upplevelser till vänner och släktingar som inte befinner sig på samma plats.
De övergripande målen för DIKO-projektet var
- Att utveckla en plattform för digitala kontaktböcker på internet.
- Att prova DIKO-plattformen tillsammans med 10 familjer som har barn med utvecklingsstörning och deras lärare (ursprungligen 5-8, men vi hittade fler).
- Under projekttiden även prova DIKO-plattformen tillsammans med ytterligare grupper.
- Att utforma plattformen så att den är lättanvänd och säker och så att den lätt kan kompletteras med nya delar i framtiden.
Efter projektets slut har DIKO fortsatt att användas av många av de barn och vuxna som deltog i projektet. Sedan april 2014 har också nya användare välkomnats till DIKO via www.kontaktboken.org. I och med att appen DIKO Uploader nu finns för IOS kommer fler att kunna använda iPhone och iPod touch för att snabbt och lätt fotografera och ladda upp sina bilder till DIKO-dagboken. Föreningen Furuboda fortsätter sitt engagemang i DIKO genom att ansvara för DIKO-servern, så både gamla och nya användare kan använda DIKO även i fortsättningen. Certec vid Lunds universitet fortsätter att engagera sig i utvecklingen av DIKO. För nyheter och mer information om DIKO, läs mer på www.diko.nu.
Synpunkter och önskemål från deltagarna vägledde utformningen och vidareutvecklingen av DIKO-plattformen. Föräldrar, lärare, assistenter och annan personal spelade här en viktig roll. I verksamheterna videofilmades användningen av DIKO och genom hela projektet träffades lärare, forskare, familjerepresentant och utvecklare regelbundet. Andra sätt att samverka i projektet var informationsmöten, workshops, intervjuer och e-post. Det var DIKO som stod i fokus vid samtalen, men det kom fram mycket om bilder och deras betydelse för minne och kommunikation som kan vara värdefullt i andra sammanhang också. För barnens del (och de vuxna deltagarnas) kunde det handla om följande saker:
- Fotografera vardagen med digitalkamera, mobil, iPod eller surfplatta
- Välja ut särskilt intressanta eller viktiga bilder
- Samla fotona i en dagbokför att själv minnas vad man varit med om
- själv minnas vad man varit med om
- lättare kunna berätta för andra
- underlätta för omgivningen att förstå
- Skriva text till foton som man själv tagit eller där man själv finns med
- Läsa text till bilder som visar sådant man själv varit med om
- Hantera dator, iPod, smartphone eller surfplatta.
- Samverka med andra via Internet
Projektet drevs av föreningen Furuboda med stöd från Arvsfonden, i samarbete med en skola i Lund (Fågelskolan), FUB i Lund med omnejd och Certec vid Lunds universitet. I projektet deltog tio barn från Fågelskolans grundsärskola, tillsammans med sina familjer och skolpersonal, samt ett barn som gick i en vanlig lågstadieklass. Under projektets sista år deltog också unga vuxna med utvecklingsstörning och vuxna med förvärvade hjärnskador i projektet.
Projektets tidstatus
Projektet startade i september 2010 och avslutades i september 2013.
Projektets tidstatus
Projektet startade i september 2010 och avslutades i september 2013.