Syftet med det tre-åriga projektet En kommun fri från våld är att utveckla nya metoder för våldspreventivt arbete med barn och unga som kan komplettera de metoder som utvecklades under projektet Frihet från våld. Projektet syftar också till att utveckla arbetssätt inom och mellan aktörer som möter unga och barn för ett samordnat våldspreventivt arbete på flera arenor i lokalsamhället. Arbetet tar sitt avstamp i aktuell kunskap och beprövad erfarenhet inom det våldspreventiva fältet.

Målet med projektet på kort och medellång sikt är att ha utvecklat och pilottestat en modell för systematisk våldsprevention med unga i ett lokalsamhälle enligt den så kallade hela-kommunen-ansatsen. Modellen innebär att koordinerat verka på flera arenor i samverkan med flera aktörer på flera nivåer i en kommun i frågor om våldsprevention med unga. På lång sikt är målet att kommuner själva kan implementera hela-kommunen-ansatsen med arbetssätt och metoder som leder till allt mindre förekomst av våld bland barn och unga liksom av våld generellt.  Projektet har även som mål att:

• Skapa förutsättningar för de medverkande kommunerna att kunna gå vidare med att sprida och integrera arbetssättet i den egna kommunen.
• Skapa förutsättningar för att sprida erfarenheterna och arbetssätten till andra kommuner i landet. 
• Utveckla ett peer-to-peer-system (unga leder unga) som anpassats till den lokala kontexten
• Utveckla metoder för yngre barn som kan kombineras med, och bygger på samma logik som, existerande metoder för unga. 

Ett av projektets mål är att kommunen, skolorna och andra lokala aktörer ska vara självbärande i det vidareutvecklade våldspreventiva arbetet för att kunna gå vidare med bred implementering av de utvecklade arbetssätten efter projektet. Arbetssätten och kunskapen som utvecklas i projektet kommer även att spridas vidare efter projekttiden genom verksamheten VPC – Våldspreventivt centrum inom riksorganisationen Män för Jämställdhet.

Unga medverkar i projektets planeringsfas, i kommunernas koordineringsgrupper, kartläggningsarbetet samt i det direkta våldspreventiva arbetet som utvecklas, inte minst genom utvecklandet av ett peer-to-peer-system. Utöver direkt inflytande i planeringsfasen bygger tillvägagångsätt och metoder på målgruppens egen situation och erfarenheter, vilket kommer fångas in genom en omfattande kartläggning i de medverkande kommunerna.  En del i projektet består i att testa, utveckla och implementera två våldspreventionsprogram (MVP och BITB) och det viktigaste anpassningsarbetet av dessa metoder kommer ske i mötet med programmens deltagare, dvs. målgruppen. Efter varje insats görs utvärderingar om vad som fungerar bra/mindre bra som bygger på deltagarnas egna röster, samt programledarnas röster och observationer.  Utifrån metod och upplägg i hela-kommunen-ansatsen kommer målgruppen att nås av projektet via olika arenor och genom olika aktörer. Utöver skolan kan detta exempelvis vara arenor som ungdomsgårdar, fritidsintressen, föreningar etcetera och i offentlig miljö av aktörer som polis, social, nattvandrare, föräldrar och så vidare. Exempel på ungas medverkan är att de själva är med i problemformuleringsarbetet och i att peka ut prioriterade områden för projektet att vara verksam i. 

Projektet sker i nära samarbete med de två pilotkommunerna Borås och Västerås. I projektet ingår även de fyra referenskommunerna Ronneby, Gävle, Upplands-Väsby och Älvjsö stadsdelsförvaltning. Då projektet utgår från en hela-kommunen-ansats kommer ett flertal samarbeten att byggas upp lokalt i de berörda kommunerna. Samarbeten kommer ske med exempelvis skola, förskola, socialtjänst, fritidsverksamheter, närpolis och en mängd lokala civilsamhällesorganisationer som möter eller drivs av unga. På en nationell nivå har projektteamet ett nära samarbete med bland annat Unizon (tidigare Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR) samt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Projektet har även nära samarbeten internationellt med verksamheter som bedriver våldsförebyggande arbete med liknande utgångspunkter.