Under den tid som Arbetslinjen varit gällande för arbetsmarknadspolitiken har antalet unga vuxna som förtidspensioneras mer än fördubblats. Kraven på arbetsmarknaden höjs så att personer med arbetshinder får svårt att hitta jobb. En särskild grupp som fått det svårare är personer med intelletuell funktionsnedsättning. I regionen finns inga sociala arbetskooperativ, än mindre företag som drivs av personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Projektets målgrupp är unga vuxna som gått Gymnasiesärskolans Nationella program .Målet är 14 deltagare i snitt under de tre åren.  I Umeå har en samverkan mellan Af, Fk och kommunen skapat Ungdomstorget. Där ges ett bra stöd för att hitta ett arbete för målgruppen, framför allt genom det ettåriga Mellansteget. Där ges en arbetsplatsförlagd utbildning i syfte att utröna om individen har en förmåga till arbete eller bör ha Daglig verksamhet. Här handlar det om individens förmåga att anpassa sig till en given arbetsplats. Till skillnad från denna insats vill projektet bygga på viljan att ha ett riktiga jobb med riktiga löner och istället anpassa arbetsplatsen till individen. För oss är varje persons starka sidor företgets styrka.

I regionen finns tidigare inga sociala arbetskooperativ, än mindre företag som drivs av personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Projektets målgrupp är unga vuxna som gått Gymnasiesärskolans Nationella program. Målsättningen är14 deltagare i snitt under de tre åren.  Målet är att 10-12 personer ur målgruppen ska starta ett socialt arbetskooperativ. Deltagarna ska driva verksamheter inom sina egna kompetensområden och utifrån sina egna förutsättningar och ambitioner. Under förstudien bestämndes att företaget ska driva en skolcafeteria med egentillverkade produkter av hög kvalité.För att uppnå detta ges en utbildning i kooperativt företagande, samt yrkes och branchkompetens. Projektet ska också identifiera den stödstruktur som krävs för att kooperativet ska vara långsiktigt hållbart. Delaktighet och egenmakt är nyckelord, att kooperatörerna själva ska ta ett så stort ansvar som möjligt för företaget. Visionen är att detta ska inspirera till att fler sociala arbetskooperativ bildas i regionen. Vår vision är att utveckla en arbetsmarknad där alla får plats, där alla ges möjlighet att bidra med 100 % an sin förmåga till sin egen och samhällets försörjning.

Efter projekttiden ska kooperativet fortsätta att driva en näringsverksamhet i en elevcafeteria på en kommunal gymnasieskola. Företaget ska ha för detta ha ett långsiktigt avtal med kommunen som även inkluderar ett produktionskök. Inkomsterna från näringsverksamheten ska ge löner till minst 10 kooperatörer och ha en potential att ytterligare växa. Behovet av coacher ska finansieras genom att inkomster från välfärdstjänster. Till Af ska kooperativet sälja platser för arbetsträning och sysselsättning, till kommunen ska säljas platser för DV men även sysselsättning enligt SoL. Viktigt vid övergången är en nära samverkan med kommunen för att säkerställa att kooperativet har den stödstruktur som krävs. Från Af är det också viktigt med ett långsiktigt lönestöd och ett aktivt agerande för att länka personer till företaget. Våra erfarenheter dokumenteras genom en bok med tillhörande metodbeskrivning och två dokumentärfilmer. Den ena riktad mot offentliga myndigheter, den andra mer publik. Vi hoppas också föra vidare projektets erfarenheter vid skapandet av andra arbetsintegrerande sociala företag som planeras i Umeåregionen.

När projektplanen togs fram under Förstudien fanns en referensgrupp av 6 ungdomar som var i en övergångsfas mellan gymnasiesärskolan och arbetslivet. Det var då som målsättning och affärsidé formulerades och  lades fast. När projektet startade hade vi 10 deltagare som själva tagit beslut om att vara med.  Under första året var deltagarna i projektet 4 dar/vecka. Under den tiden utformades stadgar för SAK Umeå ek. för., den övergripande affärsidé och testades hur det var att driva ett företag. Företagets första styrelse bestod av projektdeltagarna men detta accepterades inte av Af. Deras tolkning var att man inte kan ha ett lönestöd om man sitter i företagsledning, en tolkning som visade sug felaktig. Idag 2014 är 3 kooperatörer ordinarie ledamöter tillsammans med stödpersoner. Projektdeltagarna har under hela projekttiden haft ett huvudansvar för kooperativets utveckling. Det gäller även de deltagare som tillkommit under år 2 och 3. Förutom styrelsen är personalmöten ett regelbundet forum där alla inbjuds att delta. Där tas alla beslut rörande arbetsscheman, affärsutveckling och personalpolitik. 

Projektet utarbetades i samverkan med FUB och Coompanion Ac. Partners har dessutom varit Umeå Kommun, Ungdomstorget/Af och Curomed Utbildning. Umeå kommun tog beslut om medfinansiering med 1,15 miljoner men år 3 togs detta tillbaka pga. underskott i budgeten. I projektplanen låg också att kooperativet skulle få driva cafeterian på den största gymnasieskolan. Så blev inte fallet men vi har ändå haft en bra samverkan som fört projektet framåt. Det återstår nu att se på vilket sätt kommunen förvaltar det resultat som Arvsfondsprojektet uppnått. Det handlar om ett företag som idag har ett 10-tal anställda, där nästan alla kommer från särskolan. Af var en viktig partner då detta handlar om ökad tillgänglighet på arbetsmarknaden. Samverkan skulle ske i form av ett aktivt stöd att skaffa deltagare och att bevilja aktivitetsstöd till individerna men ingen medfinansiering till projektet.  Tyvärr levde inte ledningen för Af upp till detta utan motarbetade de som ville delta. Detta medförde att projektet inte fick tid att i lugn och ro bygga upp företaget och tvingades att tidigarelägga bildandet av den ekonomiska föreningen. Idag har vi ett bra samarbete med de handläggare som tar beslut kring anställningar. FUB har varit med under hela tiden även om de inte haft en aktiv roll. Coompanion och Curomed är inte längre aktiva partners av olika skäl.