Beskrivning av projektet
Vårt projekt ger unga i första, andra och tredje generationens invandring möjlighet att berätta sin och familjens historia om hur de flyttade till Sverige. Syftet är att stärka ungas identitet och skapa en brygga mellan det gamla landet och det nya.
Barn och unga i första, andra och tredje generationens invandring får en möjlighet att med egna ord berätta sin och familjens historia om hur det kom sig att de flyttade till Sverige. Detta skapar en brygga mellan det gamla landet och det nya som i sin tur kan skapa en starkare identitet. Det kroatiska klubbarna får med projektet möjlighet att nå nya målgrupper och medlemmar som lär känna varandra. Det finns också ett värde i att berätta berättelserna för varandra inom klubben. Barnen i 3:e generationen kan även lära känna varandra och stärka sin identitet i det kulturella arvet. Vi tror att modellen för digitalt berättande är mest lämplig från 12 år och uppåt. Men eftersom vi vill pröva modellen och utveckla den även för yngre barn vänder vi oss till barn 9-15 år. Vi vill ha en öppenhet i olika arbetssätt – vilket media passar just den här unika berättelsen? Det viktigaste är att fånga upp berättelserna inlästa och arkivera dem. Materialet används som underlag i projektets fortsatta arbete, för manus och utställning, men kan även bli värdefullt för forskning.
- Ta fram och pröva en modell för hur berättelser kan delas mellan generationer, samlas in, gestaltas, arkiveras och återberättas.
- Ta fram ett utbildningsmaterial utifrån modellen.
- Involvera tre kroatiska föreningar.
- Involvera 25 barn via de kroatiska föreningarna under år 1.
- Ta fram minst 50 digitala berättelser under år 1.
- Bygga upp ett webb-baserat arkiv för berättelserna.
- Involvera 50 barn under år 2.
- Ta fram en utställning som belyser arbetskraftsinvandringen på 60-talet samt visar barnens berättelser.
- Skapa en musikteater som bygger på berättelserna.
- Dokumentera processen och projektet genom en dokumentärfilm.
- Sprida utbildningsmaterialet till de lokala kroatiska kulturföreningarna.
- Sprida berättelserna genom turné med föreställning och utställning, främst på de orter där det finns lokala kroatiska kulturföreningar.
- Sprida modellen till fler kroatiska föreningar under år 3 och till fler kulturföreningar under år 3.
- Pröva och utveckla modellen för barn i första generationens invandring, både ensamkommande och i familj.
- Ta fram en hållbar plattform för fortsatt spridning av modellen.
Modellen har potential att fungera som inspiration och arbetssätt för andra kulturföreningar som vill berätta, samla och gestalta sin historia. Studiefrämjandets riksförbund ansvarar nationellt för att delta vid framtagande av det pedagogiska materialet över landet under projekttiden, men även efter. Det pedagogiska materialet ska fungera självinstruerande så att kulturföreningar från olika etniska grupper kan använda det i egna workshops för berättande. Vi tror att det är viktigt med självorganiserande, att föreningen engagerar sig, planerar och arrangerar så att det passar deras målgrupper. Studiefrämjandets lokalavdelningar fortsätter stötta den lokala kulturföreningen i form av workshops, studiecirklar, kulturprogram och utställningar. Hur detta arbete kommer att se ut beror på lokala förutsättningar, både vad gäller föreningarnas engagemang och resurser med även Studiefrämjandets resurser lokalt. I arbetet med modellen under projekttid ingår att ta fram en långsiktig plattform för det fortsatta arbetet med berättelser. Här är Studiefrämjandet en viktig aktör i och med ansvaret för det pedagogiska materialet och stöttning både lokalt och nationellt. Studiefrämjandet samarbetar med tusentals etniska föreningar över hela landet och ser stora möjligheter att sprida det pedagogiska materialet och arbetet till dessa föreningar.
Barnen som gör filmerna får möjlighet att göra sina röster hörda både i själva skapandet och när filmerna visas och delas med andra. Modellen byggs i nära dialog med de involverade barnen. Till stöd för detta vill vi engagera en dramapedagog. Vi har pratat med barn som tillhör målgruppen och stämt av idéer tillsammans med dem. Det var t.ex. ett barn som kom med tanken att de genom projektet får möjlighet att träffa och lära känna andra barn i 3:e generationen. Vi vill involvera barnen i olika delar av projektet. Förutom att skapa de digitala berättelserna vill vi att de unga utvärderar processen och ger förslag till förbättringar av metoderna. Vi kommer att använda utvärderingsformer som främjar ungas inflytande, t.ex. intervjuer eller metoden ”sluta, börja, fortsätta” som ger en struktur för att kommunicera aspekter av projektet. Vi har också genomfört prototyper av hur berättelserna kan gestaltas.
Kroatiska Riksförbundet i Sverige är projektägare och ansvarar för kommunikationen med de lokala kulturföreningarna. Unga Berättar är samverkanspart med ansvar för att fram berättelserna och hålla i workshops under år 1. Studieförbundet samverkar i allt som rör pedagogiska delar; material och studiecirklar. Lokala Kroatiska kulturföreningar deltar genom att involvera sina medlemmar i olika delar av projektet. Riksteatern stödjer projektet med expertis i produktionen, workshops, repetitionslokaler, arrangörsnätverk och turné. Andra möjliga samarbetspartners är andra kulturföreningar och minoriteter i Sverige. För att sprida arbetssättet med digitala berättelser till fler kommuner och föreningar vill vi involvera lokala kulturskolor runt om i landet. Kulturskolan i Malmö är intresserade av att medverka med utbildning av pedagoger som kan hålla workshops i södra regionen.
Projektets tidstatus
Projektet startade i juni 2015 och avslutades i juni 2018.
Projektets tidstatus
Projektet startade i juni 2015 och avslutades i juni 2018.