Målet är att underlätta gruppens etablering i samhället, stödja språkinlärning, skapa nätverk och socialt stöd. Projektet vill skapa en metod för utbildning i miljö och kultur, jämställdhet, hushållsekonomi, matlagning, inköp, miljö och hållbarhetsfrågor. Projektet ska även bidra till att stärka relationerna till familjehemmet genom att familjerna bjuds in till projektet vid vissa tillfällen. Yalla Trappans metodik bygger på demokratiskt deltagande, att lära genom att göra, delaktighet, empowerment och folkbildning. Målgruppen ska undervisas av Yalla Trappans personal som har egen erfarenhet av migration. Efter projekttiden planerar föreningen att säkra verksamhetens fortlevnad genom ett avtal om idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Malmö Stad.

Efter projektet

Projektet har arrangerat regelbundna veckovisa aktiviteter i mindre grupper med teman som bland annat matlagning, boendeskola, hygien, hushållsekonomi, städ och tvätt, konsumenträtt, jämställdhet, demokrati, sex och samlevnad. Efter varje temagenomgång har grupperna lagat mat och ätit tillsammans. En del av projektets teman har tagits upp i workshops i samarbete med RFSU, Tjejer i Förening, Rosengårds Fastigheter med flera. Projektet har även arrangerat projektbesök till polismyndigheten, räddningstjänsten och stadshuset. Det tredje projektåret lyckades föreningen med att nå fler tjejer än tidigare år. Det tredje året var deltagarfördelningen mellan tjejer och killar 40-60 (mot tidigare 25% tjejer och 75% killar).

Projektet har dels gett nyanlända och ensamkommande ungdomar viktig kunskap för ett självständigt och hälsosamt liv i Sverige. Det har även skapat goda nätverk och sammanhang för ungdomarna och stärkt ungdomarna med kunskap, språkträning samt i att göra medvetna val som påverkar hälsan, miljön och ekonomin.

Dialog förs med samarbetspartners, bland annat bostadsbolag, om fortsatt finansiering efter projektet.