Syfte

I takt med utvecklingen och förändringen av samhället har synen skiftat på barn och vuxna med olika typer av avvikelser, och på hur de bör bemötas. Det generella synsättet på personer med nedsatt intellektuell förmåga, intellektuella funktionsnedsättningar, har pendlat mellan optimistiska och pessimistiska förväntningar.

Parallellt med institutionsavveckling, kommunalisering, ny lagstiftning med mera har initiativ och aktiviteter utvecklats för att öka inflytandet över det egna livet. En mer självständig brukarrörelse har vuxit fram och aktualiserat frågor om medborgarskap och brukarmakt.

Arvsfonden har under perioden 1997-2011 beviljat närmare 160 miljoner kronor till 110 projekt som handlar om stöd till personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

Studien har belyst frågor kring brukarinflytande och hur projekten relaterar till professionella inom vård och omsorg. Exempelvis hur personlig assistans kan fungera i skolan, boende och sysselsättning, hur familjen kan medverka i habiliteringsprocessen och hur omsorgspersonal kan uppmärksamma våld mot kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar.