Till innehållet

Möjligheter och motstånd: arvsfondsprojekt om sexualitet och funktionsnedsättning

Rapporten publicerades:

Utvärderingen har utförts av Matilda Svensson Chowdhury, fil.dr. i historia och lektor i socialt arbete vid Malmö universitet och Simon Stattin, doktorand i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Syfte

Syftet med utvärderingen är att ta tillvara erfarenheter och kunskaper från utvalda arvsfondsprojekt med fokus på sexualitet och funktionsnedsättning.

Utvärderingen besvarar dessa frågeställningar:

  • Vilka spår lämnar Allmänna arvsfondens pengar och under vilka förutsättningar lämnar pengarna spår?
  • Hur upplever målgrupperna insatserna?
  • Vilka framkomliga vägar finner projekten och vilka hinder stöter de på?

Utvärderingen bedömer också vad som lever vidare efter projekten, utifrån Arvsfondens kategorisering av överlevnad.

Genomförande

I denna utvärdering ingår 24 arvsfondsfinansierade projekt som på olika sätt har handlat om sexualitet, sexuell hälsa och sexuella rättigheter för människor med funktionsnedsättningar. Projekten har genomförts mellan 2002 och 2020 och har studerats med syfte att undersöka framkomliga vägar och överlevande för projekten, men även med fokus på projektens problemformuleringar. Utvärderingens mål är att ta vara på dessa erfarenheter och att därigenom öka kunskapen om de verksamhetsområden som Allmänna arvsfonden ger bidrag till.

Sammanfattande slutsatser

Utvärderingens övergripande slutsatser:

  • Projekten lämnar spår på olika sätt. I vissa fall har projekten bidragit i tillgängliggörandet av hela organisationer. I andra fall har projekten omvandlats till permanenta verksamheter. Ytterligare andra spår är exempelvis böcker, filmer och fortfarande aktiva hemsidor.
  • Människor med intellektuella funktionsnedsättningar är primär målgrupp i 17 av 24 projekt. Vissa organisationer har drivit flera projekt riktade mot denna målgrupp efter varandra. Organisationerna lyfter fram det som positivt att de kände sig säkrare vad gällde arbetssätt riktat till målgruppen samt att de redan hade ett nätverk.
  • Att målgruppen själva initierat projektet och fortsatt är engagerad har visat sig vara viktigt för hur framgångsrika projekten ska bli. Det är möjligt att organisationer som är brukarstyrda har lättare att nå detta och därför i större utsträckning ser målgruppens delaktighet som en framgångsfaktor än exempelvis projektägare som står närmare medicinska verksamheter.
  • Projektens tema handlar i olika grad om sexualitet. Majoriteten av projekten (16 av 24 projekt) har det som huvudtema, medan sexualitet är outtalat eller mycket kortfattat benämnt i åtta av projekten.
  • Majoriteten av projekten nämner att de har blivit motarbetade, av exempelvis personal, skolledare och/eller kommunala chefer som ansett att målgruppen inte är i behov av ökade kunskaper om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Nationella riktlinjer på området skulle kunna motverka sådant.
  • Män/pojkar framstår vara i fokus i endast en minoritet av projektet, både vad gäller målgrupp som projekten riktar sig mot och deltagande i projekten.
  • Majoriteten av projekten är förlagda till storstäderna även om de stora projektägarna som exempelvis RFSL, RFSU och FUB har lokalavdelningar spridda över landet. Inget projekt drivs norr om Uppsala.
  • I ett antal projekt nämns projektledares sjukskrivning eller byte av projektledare. Detta skulle kunna vara tecken på att arbetsbelastningen för den positionen är hög.