Att göra för och att göra med. Verksamhet, erfarenheter och delaktighet i kulturprojekt för barn och unga
Rapporten publicerades:
Utvärderingen har utförts av Anna Lund, professor i sociologi vid Stockholms universitet.
Syfte
Syftet med utvärderingen är att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som genererats genom arvsfondsprojekt med fokus på barn och unga, kultur och delaktighet.
Utvärderingen besvarar dessa frågeställningar:
- Vilka spår lämnar Allmänna arvsfondens pengar och under vilka förutsättningar lämnar pengarna spår?
- Vilka framkomliga vägar och vilka hinder stöter projekten på?
- Hur upplever målgrupperna projektens insatser och hur många personer i Arvsfondens målgrupp har deltagit i den aktuella verksamheten?
- Hur definieras, eller görs, barns delaktighet av vuxna aktörer i de aktuella projekten och spelar samhälleliga dominansrelationer, det vill säga samhälleliga värdehierarkier som ålder, klass, kön, etnicitet, funktionsvariationer och migrationsstatus, någon roll för målgruppernas delaktighet?
I utvärderingsuppdraget har också ingått att, utifrån Arvsfondens kategorisering av överlevnad, bedöma vad som lever vidare efter projektslut, för de projekt som avslutats vid tiden för utvärderingen.
Genomförande
Utvärderingen omfattar 21 arvsfondsprojekt som beviljats projektstöd, med fokus på barn och unga, kultur och delaktighet. Projekten har en kulturell bredd och har pågått mellan åren 2009 och 2021 och genomförts på olika platser i Sverige. Samtliga projekt avslutades under arbetet med utvärderingen.
Utvärderingen har omfattat en dokumentstudie och en intervjustudie av projekten.
Sammanfattande slutsatser
Projekt som har fortsatt verksamheten som ligger i linje med de aktiviteter som beskrivs i projektansökan har funnit framkomliga vägar genom att kombinera olika faktorer. I utvärderingen tas bland annat följande upp:
- Ett behov hos en specifik organisation eller hos en målgrupp har identifierats, till exempel att stödja utvecklingen i läs- och skrivförståelse hos elever i miljonprogramområden.
- Projektet är förankrat hos målgruppen eller med centrala samarbetspartners och riktar sig till en specifik målgrupp, till exempel personer med en lindrig och en grav funktionsnedsättning inom en kommun.
- Det finns samarbeten med större verksamheter/stabila organisationer som svenska kyrkan, och att projektet knyter an till centrala värden eller befintlig verksamhet inom ramen för den organisation där målgruppen befinner sig. Det kan till exempel handla om läroplanen eller att en samarbetspartner behöver integrera ett barnperspektiv.
- Goda samarbetsrelationer med verksamheter som har en tro på, och en möjlighet att ekonomiskt prioritera de aktiviteter som projektet initierade.
- Projektledningens roll är central. Inte bara under tiden för genomförandet, men också att den kunskap som projektet genererar finns kvar i organisationen i en konkret kropp efter avslutad projekttid.
Projekt som har skapat vägar för nya erfarenheter där en verksamhet, metod, eller nya syn- och arbetssätt har utvecklats men där det kan vara svårt att uttala sig om omfattningen har också saker gemensamt. I utvärderingen tas bland annat följande upp:
- Projekten har identifierat ett problem som behöver lösas alternativt bearbetas internt eller externt, till exempel att skapa bättre förutsättningar för en teckenspråkig målgrupp att kunna delta och bidra till kulturlivet.
- Det finns en vilja att utvecklas eller att den verksamhet de arbetar mot bör utvecklas. En lärprocess är integrerad i själva projektidén, till exempel att sprida kunskap om svenskt teckenspråk till den pedagogiska och den konstnärliga världen. Den inbyggda läroprocessen stärker också potentialen för kritisk självreflektion under själva genomförandefasen.
På en övergripande nivå finns det också enligt utvärderingen makroförklaringar till de spår som observerats. Det handlar å ena sidan om kulturella strukturer, det vill säga att projekten är sammanflätade med tecken i tiden som barnkonventionen, barn på flykt, och funktionsförmågor som en självklar fråga för institutioner att lära mer om. Å andra sidan handlar det om närvaron av materiella strukturer som resurser i termer av tid, relationer och ekonomi. Projekt som lever vidare som verksamheter underlättas av om de knyter an till ett kärnuppdrag. Då tenderar spåren att bli starkare.
