Kakor

Vi använder oss av kakor (cookies) för att underlätta navigering och för att förbättra ditt besök på arvsfonden.se. Kakor behövs för Lyssna-funktionen och för att hantera inställningar som du gör. Genom att göra inställningar i webbläsaren kan du blockera webbkakor. Det kan innebära att vissa tjänster på webbplatsen inte fungerar samt att du får se detta meddelande ofta.

Läs mer om våra kakor

Arv som utvecklar Sverige

Allmänna arvsfonden har haft betydelse för flera generationer svenskar. Sedan starten 1928 har fonden bidragit till att utveckla samhället på flera olika sätt. Visste du till exempel att Friends och Självmordslinjen startade som arvsfondsprojekt?

Samhällsnytta sedan 1928

Allmänna arvsfonden bildades 1928 när Riksdagen beslutade att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva. Arv från den utan släktarvingar och utan testamente skulle heller inte tillfalla staten. I stället skulle arven gå till allmännyttiga ändamål. För att möjliggöra detta inrättades Allmänna arvsfonden, där mottagare av pengar ur fonden skulle vara barn och ungdomar. Senare tillkom även gruppen personer med funktionsnedsättning. Fonden var när den skapades världsunik och är så fortfarande i dag!

De första arven som tillföll fonden kom från en sömmerska, en väverska och en stadsarbetare. Därefter har Arvsfonden årligen fått motta arv och gåvor som inte bara kommit fondens målgrupper till del utan i förlängningen oss alla. Till en början fördelades pengarna ur Arvsfonden till ”mindre bemedlade ungdomar” för högre studier samt till barnrika familjer med dåliga ekonomiska förutsättningar. På det sättet var fonden en föregångare till både studiestödet och barnbidraget.

Barnavårdscentraler, färdtjänst, Självmordslinjen…

Arvsfonden finansierade även föregångare till funktioner som allmänna förskolan, mödravårdscentralerna och barnavårdscentralerna. Färdtjänst, personlig assistans, hjälptelefonen vid BRIS, Glada Hudikteatern, Cirkus Cirkör, Friends och Självmordslinjen är andra exempel på verksamheter som startats med pengar från Arvsfonden. Tacksamheten gentemot de vars arv tillfaller fonden delar vi alltså tillsammans, eftersom vi alla på olika sätt får ta del av dem.

Hur kommer pengar in till Allmänna arvsfonden?

Om en person avlider utan att efterlämna make/maka eller närmare släktingar än kusiner blir Allmänna arvsfonden arvinge. Förutsättningen är att den avlidne inte har testamenterat till någon annan.

Arvsfonden kan även få egendom genom gåva, testamente, förmånstagarförordnande i försäkringsavtal eller vid likvidation av aktiebolag eller ekonomisk förening. De senaste åren har Arvsfonden också fått in pengar från metallåtervinning. I maj 2016 beslutade riksdagen att metallföremål som inte förbränts vid kremering ska kunna återvinnas genom materialåtervinning. Eventuellt ekonomiskt överskott från återvinningen ska gå till Arvsfonden.

Metallåtervinning efter kremering

Vad händer när Allmänna arvsfonden ärver?

Hänsyn och respekt är ledord när vi tar hand om och avvecklar dödsbon där det varken finns någon nära släkting eller testamente. Då utser vi en professionell god man, ofta en jurist, som ansvarar för boutredningen. Det är viktigt för oss att den sker på ett respektfullt sätt som sätter den avlidnes integritet i första rummet.

Vi är även måna om att ta vara på egendomens värde på bästa sätt. Lösöre säljs i första hand på auktion och mäklare anlitas i de fall det finns en bostadsrätt eller fastighet. Vi ser även till att begravningen och gravsättningen sker enligt den avlidnes vilja så långt den är känd samt ansvarar för att gravplatsen vårdas med bland annat plantering av blommor.

Därefter förs arvet vidare ut i samhället och finansierar nyskapande och utvecklande projekt för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.

Dödsboavveckling och testamenten

Tillsammans får vi nya idéer att växa

De arv som Arvsfonden förvaltar möjliggör att cirka fyrahundra projekt över hela landet får ekonomiskt stöd varje år. Under de senaste tio åren har över fem miljarder kronor fördelats till drygt 1700 utvecklingsprojekt i civilsamhället. Projekten är i alla storlekar och spridda över hela landet. Det gemensamma är att projekten är av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Varje år inkommer ett tusental projektansökningar som handlar om allt från att bygga konstgräsplaner och idrottsplatser till kultur- och integrationsprojekt. Projekten bedöms utifrån hur nyskapande och utvecklande de är för målgruppen. Andra viktiga kriterier för att få pengar är målgruppens delaktighet i projekten, att det finns en plan för överlevnad efter projektsavslut och att projekten vilar på en demokratisk grund.

Vad gäller för att ansöka om pengar?

Hela Sveriges arvsfond

Är du nyfiken på några av Arvsfondens projekt - från Trelleborg i söder till Kiruna i norr? Sök gärna bland pågående och avslutade projekt som har fått pengar från Arvsfonden här på webbplatsen.

Sök bland alla projekt

Ladda ner broschyr

I broschyren Arv som utvecklar Sverige kan du läsa om hur Arvsfonden bidragit till samhällsutvecklingen sedan starten 1928.

Arv som utvecklar Sverige (pdf, 295 kB)

Lagstiftningen som styr Allmänna arvsfonden

Lag (1994:243) om Allmänna arvsfonden

Förordning (2004:484) om Allmänna arvsfonden

Ärvdabalk (1958:637)

Den 1 juli 2021 väntas en ny lag om Allmänna arvsfondens träda i kraft.

Nyhet om lagförslaget

Flicka åker skateboard på en skateboardramp

Många orter i Sverige saknar ytor där barn och ungdomar kan aktivera sig och umgås. Arvsfonden finansierar därför olika typer av idrottsplatser över hela landet. På Dalarö har man byggt en parkourbana och skateboardpark som i första hand kommer att användas spontant av barn och unga.

En äldre man pratar med en äldre kvinna.

Arvsfonden finansierar olika projekt som arbetar för ökad delaktighet för äldre med funktionsnedsättning. Ett exempel är "Nygammal på nätet" som syftar till att minska det digitala utanförskapet och underlätta vardagen för äldre.

Sidan uppdaterades 2021-03-31.