Riksrevisionens granskning av Allmänna arvsfonden
Varje år får cirka 400 föreningar över hela landet ekonomiskt stöd till lokaler och utvecklingsprojekt från Allmänna arvsfonden. Projekten riktar sig till barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning. Riksrevisionen har granskat Allmänna arvsfondens verksamhet under åren 2020–2022. Riksrevisionens rapport innehåller rekommendationer till såväl regeringen som Kammarkollegiet. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen att en process ska inledas med målet att systemet med Allmänna arvsfonden ska avvecklas.
Två myndigheter ansvarar för Allmänna arvsfondens bidragsgivning. Kammarkollegiet sköter bland annat ansökningsprocessen och förbereder beslutsunderlag. Arvsfondsdelegationen – vars ledamöter utses av regeringen – sammanträder sex gånger per år och beslutar om fördelningen av stöd. Kammarkollegiets generaldirektör Anne Vadasz Nilsson ger här sina första kommentarer till granskningen.
Vilken är din initiala kommentar när du fått ta del av rapporten och Riksrevisionens rekommendationer?
Vi välkomnar granskningen och ska nu sätta oss in i rapporten och ta till oss av det som vi har rådighet över. Vi noterar att Riksrevisionen i sin granskning av arvsfondsprojekten har använt sig av registerslagningar som vi inte har laglig rätt att använda och välkomnar därför Riksrevisionens rekommendation till regeringen att se över lagar och förordningar så att Allmänna arvsfonden, och andra bidragsgivande offentliga organisationer, får de möjligheter till kontroll som kan behövas.
Vad gäller rekommendationen om avveckling så har Riksrevisionen nu lämnat över sin rapport till regering och riksdag och det är de som fattar beslut om nästa steg. Kammarkollegiet noterar dock att Riksrevisionen endast granskat en begränsad del av verksamheten och handläggningen och det under pågående pandemi.
Vad säger du om att Riksrevisionen hittat kopplingar till brottslighet hos personer i arvsfondsprojekt?
Det är självklart inte acceptabelt om det är så att arvsfondens medel går till projekt med kriminella eller antidemokratiska kopplingar – vi har därför begärt ut underlagen från Riksrevisionen så att vi kan få reda på vilka projekt det gäller så att vi kan vidta eventuella åtgärder.
Komplettering 2024-03-07: Riksrevisionen har meddelat att de inte kan lämna ut några underlag med hänvisning till sekretess.
Kontrollen av Arvsfondens projekt får kritik i rapporten, vad kommer ni att göra annorlunda nu?
Självklart ska vi ta till oss av rapportens rekommendationer men av de myndigheter som fördelar stöd till ideella organisationer är Allmänna arvsfonden den som satsar mest på kontroll. Precis som Riksrevisionen konstaterar så har vi förstärkt kontrollen under de senaste åren och sammantaget visar också Riksrevisionens granskning att Kammarkollegiets urvalskontroll har en god struktur och ett träffsäkert urval.
Med det sagt så har det tyvärr blivit allt vanligare att ideella föreningar och bidragsgivare, precis som andra delar av samhället, utnyttjas för kriminella ändamål. Det är inte acceptabelt, men något som kan åtgärdas genom ny lagstiftning som gör det möjligt för oss att ytterligare stärka kontrollen.
Innan den nya lagstiftningen är på plats utreder vi, i samverkan med andra bidragsgivande myndigheter, om vi kan öka kontrollen i enlighet med gällande lagstiftning.
Riksrevisionen uppger att det inte är någon konkurrens om medlen i Allmänna arvsfonden och för lätt att få stöd - stämmer det?
Nej det stämmer inte - 75 procent av de som ansöker får inte stöd. Vi vill, och har regeringens uppdrag att, öka fördelningen av stöd. I handläggningen av ansökningar har vi tydliga kriterier och krav som ska uppfyllas. Den delen av beredningen har Riksrevisionen inte tagit med i sin granskning utan endast tittat på ansökan och underlag till beslut.
Riksrevisionen skriver i sin rapport att många "får bidrag till projekt med hög bemanning och stora budgetar; över 10 miljoner kronor är inte ovanligt" - stämmer det?
Nej det stämmer inte. Under perioden som Riksrevisionen har granskat så är det endast 2,3 procent av projekten som har beviljats tio miljoner eller mer - det motsvarar sju projekt av 304. Snittkostnaden för ett projekt var 5,6 miljoner kronor, totalt för tre år.
Utvecklingen av den genomsnittliga projektbudgeten stödjer inte heller rapportens antagande när det gäller ökade kostnader. Under perioden 2018–2023 har den genomsnittliga budgeten för nya projekt och fortsättningsprojekt totalt ökat med sexton procent medan inflationen uppgått till 23 procent.
Läs Riksrevisionens rapport "Allmänna arvsfonden – pengar som söker mening (RiR 2024:2)"
Kontakt
Vid frågor– kontakta press@kammarkollegiet.se, telefonnummer 08-700 08 63.
Uppdaterad information
Med anledning av Riksrevisionens granskning och den publicitet den givit upphov till publicerade vi den 7 mars ett antal förtydliganden:
