Utvärderingen har utförts av Annika Taghizadeh Larsson, filosofie doktor i det tvärvetenskapliga ämnet Äldre och åldrande och docent i socialt arbete, verksam vid Linköpings universitet.

Genomförande

Utvärderingen omfattar 39 projekt som under åren 2017–2023 erhållit stöd från Arvsfonden. Gemensamt för projekten är att de rör äldre med funktionsnedsättning och varit en del av Arvsfondens äldresatsning.

Projekten har studerats med hjälp av två metoder: dokumentstudie och intervjustudie. Dokumentstudien omfattar projektdokumentation i form av ansökningar och års-och slutredovisningar som projekt som beviljats arvsfondsmedel löpande redovisar till Arvsfonden. Intervjuer med företrädare för 37 av projekten har också genomförts.

Sammanfattande slutsatser

Några av utvärderingens slutsatser sammanfattas här:

• Coronapandemin har påverkat projektverksamheterna mest, bland annat svårigheter i rekrytering av deltagare och förseningar i genomförande av projekten.
• Flera av projekten har ställts inför och hanterat utmaningar som har att göra med rekrytering av deltagare samt med målgruppens deltagande och delaktighet i projektaktiviteter.
• Utmaningarna beträffande rekrytering har handlat om 1) svårigheter att träffas fysiskt och omställningar till att genomföra aktiviteter digitalt under pandemin, 2) att engagera människor i aktiviteter som de inte ägnat sig åt förut eller kanske ens hört talas om, 3) att hitta ord och formuleringar som gör att projektverksamheten får ett positivt mottagande och att potentiella deltagare blir intresserade av projektet och vill vara med, 4) att rekrytera deltagare via personal på äldreboenden och LSS-boenden, samt 5) att få till en heterogen grupp deltagare.
• Ett exempel på en formulering som visat sig ställa till problem vid rekryteringen av deltagare till några projekt är beskrivningar av projektets målgrupp som ”äldre med funktionsnedsättning”. I utvärderingen förklaras detta bland annat med att ”äldre med funktionsnedsättning” kan tolkas som ett onödigt, och stigmatiserande, utpekande av det relativt vanliga fenomenet att åldras till funktionsnedsättning.
• Olika typer av prova-på-aktiviteter har visat sig vara en framkomlig väg att hantera andra utmaningar kopplade till rekrytering av deltagare.
• Verksamheter riktade enbart till män, ledda av män, har framträtt som en möjlig väg att nå ut till grupper av äldre män som skulle ha glädje och behov av Arvsfondsfinansierade (stödinriktade) projektverksamheter, men som i begränsad utsträckning nåtts av projekt som ingår i den här utvärderingen.
• När det gäller målgruppens delaktighet och deltagande har följande utmaningar framkommit: 1) att deltagarnas hälso- och/eller funktionstillstånd och funktionsförmåga inte motsvarat förväntningarna och därmed inte heller de planerade formerna för deltagande, 2) problem kopplade till att ställa om verksamheter till att genomföras digitalt, samt 3) att traditionella former för återkoppling och utvärdering inte har fungerat för att ta tillvara deltagarnas – eller en del av deltagarnas –perspektiv på den aktivitet som de deltar i.
• Att planera om och anpassa verksamheten efter deltagarna och vad de orkar och klarar av har framträtt som fungerande sätt att arbeta vidare mot projektmålen. Alternativa lösningar för att få återkoppling har utvecklats, bl.a. att lyssna på och observera deltagarnas reaktioner och kroppsspråk under det att aktiviteten pågår. Andra vägar har varit att låta andra förmedla deltagares upplevelser av och synpunkter på aktiviteten.
• En slutsats är att kreativitet i projektledningen kombinerat med förmåga och mod att frångå projektplanen och anpassa verksamheten till oförutsedda omständigheter har varit en viktig framgångsfaktor. En förutsättning för detta har varit att projekten haft en kontinuerlig dialog med Arvsfonden, som möjliggjort en flexibilitet och förståelse för att en projektplan under tidens lopp kan behöva ändras.