Till innehållet

Sträva efter jämställdhet
- att skapa samhörighet och
utmana normer

Rapporten publicerades:

Utvärderingen har utförts av Lena Sohl, biträdande lektor i sociologi vid Södertörns högskola (huvudansvarig för utvärderingen), tillsammans med Lisa Salmonsson universitetslektor i sociologi, Mälardalens universitet och Tanya Jukkala universitetslektor i sociologi, Mälardalens universitet

Syfte

Syftet med utvärderingen är att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som finns inom projekten, samt se vilka spår Arvsfondens finansiering har lämnat.

I utvärderingsuppdraget har följande frågeställningar ingått:

  • Vilka spår lämnar Arvsfondens pengar och under vilka förutsättningar lämnar pengarna spår?
  • Vilka framkomliga vägar finner projekten och vilka hinder stöter de på?
  • Hur upplever målgruppen insatserna?
  • Hur många har deltagit i och/eller nåtts av den aktuella verksamheten?

I utvärderingsuppdraget har också ingått att, utifrån Arvsfondens kategorisering av överlevnad, bedöma vad som lever vidare efter projektslut, för de projekt som avslutats vid tiden för utvärderingen.

Genomförande

Utvärderingen omfattar 25 projekt inriktade på jämställdhet och som antingen främst riktats till flickor och kvinnor (17 projekt) eller pojkar och män (8 projekt). I forskarnas genomgång av projekten har det visat sig att flera av de projekt som riktats till flickor och kvinnor också vänt sig till icke-binära och transpersoner. Projekten har pågått under perioden 2016–2023. Utvärderingen slutfördes i juni 2023. Projekten som ingår i utvärderingen har framför allt riktat sig till två av Arvsfondens målgrupper: Barn (0–11 år) och ungdomar (12–25 år).

Utvärderingen har bestått av tre olika delstudier: telefonintervjuer med projektledare i ett urval av projekten, en dokumentstudie baserad på ansökningar, årsrapporter samt slutrapport från de projekt som avslutats vid tiden för utvärderingens slutförande, samt fördjupade studier av tre projekt.

Sammanfattande slutsatser

Några av utvärderingens slutsatser sammanfattas här:

  • Sjutton av projekten har levt vidare i någon form efter projektslut. Sju projekt har genomförts enligt projektplan, men har inte levt vidare på ett tydligt sätt efter projektets slut.
  • Utvärderingen utgår från intersektionella perspektiv, som innebär kunskapen om att människors identiteter och levda erfarenheter formas utifrån flera olika maktordningar. I ett flertal projekt togs intersektionalitet uttryckligen upp, men begränsade sig dock främst till att fokusera på en viss grupp. Det var inte lika vanligt att intersektionella perspektiv genomsyrade verksamheterna som bedrivits.
  • Genus tog ofta sin utgångspunkt i utsatthet. Detta rörde framför allt tjejers situation. Ett genomgående drag i ansökningarna är att tjejer och kvinnor beskrivs som utsatta på olika sätt samt i behov av stöd, hjälp och sammanhang. Detta innebär dock att det förekommer återkommande beskrivningar som förstärker hur flickor och kvinnor ”är” och vad de behöver.
  • Killar och män skrivs fram på ett annat sätt än tjejer, kvinnor, transpersoner och icke-binära. Särskild vikt kan läggas vid framställningar av män med annan bakgrund än svensk, som i vissa projekt kontrasteras mot män med svensk bakgrund. En annan bild av killar och män som framträder genom projekten är att de förknippas med att utsätta andra (exempelvis tjejer och andra killar).
  • Flera av projekten berör platser antingen i stadens periferi eller på landsbygden och de människor som bor där. Återkommande är att det finns ett problemorienterat perspektiv när det gäller marginaliserade platser i städernas periferi och de människor som bor där.
  • Ett av de kriterier som Arvsfonden har för att bedöma ansökningar är delaktighet. Även om syftet med att utgå från deltagarnas behov är grundat i att de bör ha inflytande och röst i projekt som rör dem, tycks det ha varit svårt att tillämpa i praktiken i vissa projekt.
  • Delaktigheten, som vid första anblicken kan tyckas förena projekten, tar sig olika uttryck i praktiken inom de olika projekten.
  • En annan slutsats rör hur delaktigheten uppnås, med vilka medel och under vilka premisser delaktigheten nås. I vissa fall drivs projekten av dem som själva tillhör målgruppen, i andra fall av personer som inte tillhör den och är beroende av andra personers erfarenheter och kontakter för att nå dem.
  • Projektens resonemang om problemen med ”nåbarheten” av vissa grupper på vissa platser känns igen från andra projekt som riktas till människor i marginaliserade områden. När vissa grupper beskrivs som svåra att ”nå” är det dock inte nödvändigtvis en beskrivning av gruppen i sig. Det kan istället vara en konsekvens av hur projektet är upplagt och vilka som arbetar med det. Det vill säga: svårigheten att nå en grupp behöver inte handla om gruppen själv, utan om vilka det är som försöker nå dem och på vilka sätt.
  • Slutligen, den tidsavgränsade projektformen för finansiering väcker frågor om möjligheten att arbeta med förankring i den primära målgruppen och om långsiktighet.