Våra stödformer

En person med funktionsnedsättning är en person som har en varaktig nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.

När ni skriver er ansökan till Arvsfonden, tänk på att vara tydliga med hur ni tänker kring målgruppen och ange gärna om det är några specifika funktionsnedsättningar ni avser.

För att veta om ni uppfyller Arvsfondens krav på utvecklande är det bra att ställa följande frågor:

• Är projektidén utvecklande för den målgrupp ni vänder er till?
• Varför behöver ni ett utvecklingsprojekt för att testa om metoden/arbetssättet fungerar?
• Vad hoppas ni ska ha förändrats/förbättrats efter avslutat projekt?
• Finns det andra som arbetar på liknande sätt – i så fall: på vilket sätt kommer ni att anpassa arbetssättet efter era förutsättningar?

Vad kan vara ett utvecklande projekt? Ni kan tänka så här:

Utveckla metoder eller arbetssätt som är utvecklande för målgruppen

Exempel: digitalt hemmadisco för äldre med reumatism för att motverka ohälsa.

En metod eller verksamhet för en ny målgrupp

Exempel: utveckla sporten amerikansk fotboll till att anpassas för personer som är äldre än 65 år.

Vidareutveckla en etablerad metod för annan målgrupp eller på en plats där andra förutsättningar råder

Exempel: utveckla en digital stödverksamhet för unga hbtqi som lever i en hederskontext.

Pröva nya samarbeten och utveckla nya arbetsmodeller

Exempel: utveckla samarbeten mellan den unga miljörörelsen och idrottsföreningar för att få fler unga att röra på sig och arbeta för klimatmålen.

Exempel på utvecklande

Utvecklande verksamhet för målgruppen: En förening vill bygga en aktivitetspark. Det finns inga liknande anläggningar inom tio kilometer. Parken kommer att användas både spontant och för organiserad verksamhet. Om det däremot finns en liknande anläggning närmare än tio kilometer, behöver ni kunna motivera anledningen till varför den inte kan nyttjas.

Ny målgrupp: En kulturförening som i nuläget bara bedriver vuxenverksamhet vill starta barndans eftersom det varit efterfrågat i många år. De får hyra in sig i en bygdegård men behöver anpassa lokalen för dans genom bland annat nytt golv, ventilation och en tillgänglig toalett.

Förlängning av säsong: En tennisklubb har en padelbana utomhus, men intresset för padel har växt bland barn och ungdomar. För att möta efterfrågan från målgruppen och bedriva verksamhet även under vintersäsongen vill klubben bygga en padelhall.

För att veta om ni uppfyller Arvsfondens krav på delaktighet kan det vara bra att ställa följande frågor:

• Är det målgruppen som kommit med idén till projektet?
• På vilket sätt och i vilken omfattning är målgruppen delaktig under projektets genomförande?
• Är målgruppen anställd i projektet?
• Vilken är målgruppens roll efter avslutat projekt?

Organiserar ni målgruppen i er organisation, det vill säga är ni en barn-, ungdoms-, eller funktionshinderorganisation? Är svaret ja, så uppfyller ni delvis Arvsfondens krav på delaktighet. Men ni behöver ändå göra målgruppen delaktiga i projektet. Är er organisation inte i första hand en förening som organiserar målgruppen, behöver ni involvera målgruppen på ett tydligt och konkret sätt.

Några sätt att göra målgruppen delaktig är genom att:

• skapa referensgrupper med målgruppen
• skapa styrgrupp med målgruppen
• anställa målgruppen i projektet.

När vi bedömer ett projekts delaktighet gör vi en analys av hur ni beskriver att målgruppens delaktighet har sett ut:

• under processen när ni skrivit ansökan
• under själva projektet
• efter avslutat projekt.

Ni kan tänka så här:

• Har målgruppen varit med och skrivit ansökan?
• Finns målgruppen med i referensgrupper, styrgrupp eller som anställd?
• Kommer målgruppen fortsätta arbeta med projektets resultat efter avslutat projekt? Exempel: en ungdomssektion skapas, nya tillgänglighetspolicys tas fram och så vidare.

Ju större makt målgruppen har över ett arvsfondsprojekt desto bättre blir resultatet.

Exempel på delaktighet:

En ideell förening vill bygga en skatepark på sin ort. Ungdomar har själva kommit med idén och fått vara med och utforma parken tillsammans med en arkitekt. Unga har inflytande i den fortsatta verksamheten även efter byggnationen, bland annat genom att det finns ungdomsrepresentanter som är under 25 år i styrelsen.

För att veta om ni uppfyller Arvsfondens krav på överlevnad är det bra att ställa följande frågor:

• Har ni en konkret och realistisk plan för hur projektets resultat ska leva vidare?
• Beskriver ni vad som ska leva vidare, var det ska finnas och vem som betalar?

När vi bedömer om ett projekt har en realistisk överlevnad gör vi en analys av hur ni beskriver att delar av projektet ska överleva, om det kostar pengar och vem som i så fall ska betala fortsättningsvis.

För att projektet ska kunna överleva är det viktigt att ni redan i ansökan tänker igenom och förankrar ert samarbete med viktiga aktörer. Om er plan är att verksamheten ska övergå i ett IOP (idéburet offentligt partnerskap) måste kommunen vara en etablerad samarbetspart redan från start.

Exempel på överlevnad kan vara att:

• Projektet blir en del av organisationens verksamhet.
• Verksamheten fortsätter genom en annan aktör.
• Ni erbjuder utbildning i den metod ni utvecklat i projektet.
• Projektets resultat utvecklar en ny förening.

Användningen av gummigranulat vid anläggning av konstgräs är ett konstaterat miljöproblem. Vid Arvsfondsdelegationens sammanträde den 27 september 2017 beslutade därför delegationen om särskilda riktlinjer för ansökningar om lokalstöd som innefattar anläggning av konstgräs. Delegationen följer utvecklingen och kan komma att besluta om ytterligare restriktioner vad gäller användningen av gummigranulat.

Särskilda riktlinjer för anläggning av konstgräsplan

• Föreningen ska samråda med berörd kommun vid projektering, inköp, underhåll och deponi av konstgräs som innehåller gummigranulat.
• Föreningen rekommenderas att ta kontakt med Svenska Fotbollförbundet eller Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för mer detaljerad information och expertis på området.
• För att förhindra spridning av gummigranulat till natur och miljö ska föreningen följa Naturvårdsverkets och Svenska Fotbollförbundets råd och rekommendationer.

Arvsfonden ger inte stöd till padelanläggningar som enbart ska användas för spontanidrott. För att kunna få stöd krävs organiserad och ledarledd verksamhet (till exempel padelskola, padelkurser och regelbunden padelträning) för minst en av Arvsfondens målgrupper under minst 10 års tid. Aktiviteter ska anordnas för att få igång verksamheten (till exempel prova-på-tillfällen), och låneutrustning ska finnas för de som inte har möjlighet att skaffa egen. Det är även viktigt att målgrupperna prioriteras i tidsbokningssystemet. Att bilda en särskild padelsektion i den befintliga föreningen är också positivt för bedömningen av projektet.